Stockholmarnas resvanor - mellan trängselskatt och klimatdebatt

Här ser vi alltså ett exempel på hur de två syskonen skapar sina olika bilder
av staden som resestruktur, av alternativ, möjligheter och begränsningar.
Därför träffades de inte så ofta som Wilma säger att hon skulle vilja. Susanne
och hennes kusin umgicks dock intensivt.
Susanne Boman har fört dagbok i sex dagar. Två av dessa vaknar hon på
morgonen i sin lägenhet på Östermalm. Tre morgnar vaknar hon hos föräldrarna
i Danderyd och en hos sin kusin på Södermalm. Susanne går på en
skrivarutbildning i Göteborg. Där är hon två veckor i taget några gånger
per termin och bor då hos sin moster. Hemma i Stockholm arbetar Susanne
självständigt med sina studier. Friheten att välja när och var hon ska jobba
med uppgifterna utnyttjar hon alltså bl. a. till att fördela sin tillvaro mellan
de olika hemmen. Fyra av de sex beskrivna dagarna somnar hon i ett annat
hem än där hon vaknade. Dessa fyra dagar samt ytterligare en reser hon
kollektivt mellan hemmen, och då alltid via längre uppehåll på olika platser
inne i staden.
Susannes resmönster är intressanta eftersom de utgör en kontrast till
föräldragenerationens resmönster. Debatt kring trafikpolitik och styrmedel
utgår ofta ifrån medelålders personer. Rutinartade pendlingsresor i
rusningstrafik uppfattas då som grunden i stadsbefolkningens resmönster.
Man kan lätt förbise att många unga och äldre har helt andra vanor och
aktivitetsmönster. Förutsättningarna för Susannes dagliga schema är förmodligen
typiska för många i hennes generation vars vardag struktureras
av exempelvis projektinriktade utbildningar och oregelbundet förvärvsarbete.
En särskild typ av anpassning som genomförs på kort sikt är att ställa
in en planerad resa. I dagböckerna är de mest synliga inställda resorna de
som beror på att man är trött eller sjuk och därför stannar hemma från
jobbet eller ställer in t. ex. en motionsaktivitet. Det förekommer naturligtvis
också att man har mycket att göra hemma eller på jobbet och ställer
in något av det skälet. Men i dagböckerna är detta inte lika framträdande
eftersom fokus ligger på att rapportera de resor som faktiskt genomförs.
Poängen är att vardagen kan vara både över- och underplanerad. Det uppstår
öppningar då man kan improvisera aktiviteter, men också tillslutningar
av planeringsutrymmet. Tillslutningarna kan dels bero på att oförutsedda
behov uppstår, exempelvis av att vila upp sig eller utföra en viss arbetsuppgift,
dels på att tiden är intecknad med sådant man redan åtagit sig.
Intervjuerna tyder på att det även bakom kortsiktiga anpassningar och
plötsliga beslut ligger mer långsiktiga mönster, i form av sociala respektive
mentala processer. Sociala relationer byggs t. ex. upp över tid, en väv av relationer
skapas, vilket i sin tur påverkar hur resvanorna utvecklas. Skillnader
Att leva med eller utan bil 103