Stockholmarnas resvanor - mellan trängselskatt och klimatdebatt

individuella handlingsmönster, både boende- och resvanor. Och det sker
på ett särskilt sätt för de bilfria innerstadsborna i jämförelse med dem som
t. ex. bor i förortsmiljö.
Med detta sagt om kopplingen mellan boende- och resvanor kan man
kanske förvänta sig något annorlunda mönster bland dem som inte alltid
levt inne i stan utan flyttat dit under ungdom eller tidigt vuxenliv.
In till storstan
Kalle och Anna (studien av bilfria barnfamiljer) är båda 30. Han är född
och uppväxt på Åland, hon är född i en liten ort i norra Uppland och delvis
uppväxt på Åland. Bilen har använts mycket i båda familjerna under uppväxten.
Andréasson (2000) kallar detta för en socialisering in i bilsamhället.
Anna säger att det var självklart för dem att skaffa bil i samband med att de
tog körkort. Båda hade faktiskt egen bil innan de fyllde 18. Dessa använde
de sedan när de bodde på Åland. Kalle flyttade till Norrtäljetrakten när han
var 23, och hade då kvar sin bil. Anna flyttade efter Kalle två år senare, men
tog till skillnad från Kalle inte med sig bilen. När Anna började på KTH
och Kalle studerade inne i Norrtälje försökte de samåka in dit, ibland fick
de hämta varandra. Till Stockholm gick det en buss var femte minut och
Anna säger att de cyklade mycket under sommarhalvåret. Efter ytterligare
ett år flyttade de till studentlägenheten i Bergshamra och gjorde sig billösa
för första gången. De gifte sig och fick sin första son 1999 och har nu en
till som är ett år. Nu läser båda till civilingenjörer på KTH, men Anna är
föräldraledig och läser på kvällstid.
Som svar på frågan varför de gjorde sig av med bilen nämner Anna flera
skäl. Kostnaden är ett, miljömedvetenheten (särskilt mannens) ett annat.
Dessutom skulle bilen ha stått veckovis på en p-plats och man skulle ha haft
besvär med besiktning och inbrottsrisk m.m. Hon nämner också » skräckexemplen
på överdrivet bilåkande på landet «, som ett skäl till att själv göra
sig av med bilen. » Om man vill flytta sig en meter på Åland, då tar man
bilen «, säger hon. När Kalle och Anna flyttade från ett småhus utanför en
mindre stad till studentlägenheten hade fått sitt första barn och båda hade
börjat på högskoleutbildningar. Familj, boende, sysselsättning – de flesta
av vardagslivets yttre omständigheter förändrades i denna övergång. Båda
tyckte om att cykla och hade en kritisk inställning till » onödigt bilåkande «.
De nya levnadsomständigheterna verkade göra en bättre överensstämmelse
mellan preferenser och praktik möjlig.
Kalles och Annas omställning, när de slutade köra bil till vardags, började
i och med studierna. Anna åkte först bussen från Norrtälje till KTH.
Alternativ till resor 155