Stockholmarnas resvanor - mellan trängselskatt och klimatdebatt

nandet för dem är abstrakt. De förstår inte vad det ska vara bra för. Historien
slutar med att alla djuren uppretade jagar killingen. Men får de plötsligt
och oväntat nytta av hans färdigheter. Killingen utnämns därefter till
räknemästare på en båt, som får ta högst tio passagerare. Dilemmat för
djuren bestod bl. a. i att bedöma nyttan av (att delta i) en för dem abstrakt
expertverksamhet. Den verkade skrämmande men kunde också vara till
nytta. Experten/killingen verkade å sin sida heller inte på förhand fullt ut
kunna bedöma de sociala konsekvenserna eller nyttan av sin verksamhet.
Han var bara barnsligt förtjust i att räkna, vilket gav honom en lillgammal
framtoning som var svår att fördra för de andra djuren.
Såhär berättar en av de intervjuade om hur hon några månader in på
perioden med trängelskatt första gången körde bil från hemmet i Hässelby
till jobbet i city.
hanna: Det är första gången jag överhuvudtaget har varit tvungen att
betala trängselskatt. […] Jag hade bestämt mig att jag inte skulle göra
det. Jag skulle undvika det hade jag tänkt.
Hanna ville hålla sig utanför det system hon inte tyckte om. Denna hållning
kan ses som något Hanna intog för sin egen skull. Hon tog avstånd
utifrån sin känsla eller övertygelse. Flera av de intervjuade har vittnat om
att de reagerat på detta sätt inför trängselskatten:
cecilia: Jag vägrar mer eller mindre att försöka betala den här trängselskatten.
Så jag har inte använt bilen. […] Det är väl det man [politikerna]
vill komma fram till naturligtvis. Men jag tycker ändå inte att det är rätt
väg att gå.
greger: Men kör du annars bil normalt sett?
cecilia: Det är inte så ofta. Men jag har slutat med det också, om det
inte är absolut nödvändigt.
Detta verkar ha handlat om ryggmärgsreflexer snarare än genomtänkta
strategier för hur man bäst skulle visa sitt missnöje. Det är där parallellen
till sagan ligger. Att på detta sätt undvika att köra för att man var emot
försöket och skatten skulle jag vilja kalla ett privat avståndstagande. Privat
för att det verkade vara ett sätt att handla efter sin övertygelse, för sin egen
sinnesfrids skull. Men även om avståndstagandet inte alltid var utåtriktat
eller avsett att visa något för andra kan det betraktas som symboliskt och
politiskt. Det uttrycker som jag tolkar det ställningstaganden i frågor kring
bl. a. myndighetsstyrning och bilåkandets berättigande. Valet av hur man
faktiskt skulle resa under försöket var till stor del känslomässigt och politiskt
laddat. Avståndstagandet var samtidigt paradoxalt eftersom det av
Stockholmsförsöket 61