Stockholmarnas resvanor - mellan trÃ¤ngselskatt och klimatdebatt

More documents

Recommendations

Info

Sammanfattning Avhandlingen belyser vad resvanor är, hur storskaliga trafikreglerande åtgärder tas emot samt hur storstadsbornas resmönster kan bli miljömässigt hållbara på lång sikt. Jag diskuterar dessutom problem och möjligheter i skärningsområden mellan olika vetenskapliga discipliner som griper sig an dessa frågor. De viktigaste slutsatserna gäller för det första det vetenskapliga begreppet vana. Varken begreppet eller företeelsen i sig är särskilt väl undersökt i samhälls- och kulturvetenskaperna. Begreppet töms i vissa sammanhang på sitt innehåll, t ex när resvanor används som en beteckning på en befolknings hela resmönster. Mina studier har pekat på (den trafik- och miljöpolitiska) betydelsen av resor som inte är vanemässiga, men också på att vanemässiga resor har en trögföränderlighet som kan beskrivas som en buffert mellan erfarenhet och respons. Resvanor och färdmedelsval exemplifierar dessutom hur vanor är ett kulturellt fenomen eftersom det förgivettagna i resvanorna – ”så här gör man” – förmedlas i avgränsade lokala och sociala sammanhang. Människor skapar sina vanor i ett ömsesidigt och bara delvis uppmärksammat samspel med varandra och med sin materiella omgivning. Jag har också visat hur förändring under brytpunkter i levnadsloppet (främst avseende boende, sysselsättning och hushållssammansättning) kan innebära särskilt tydlig förändring av individuella resvanor. För det andra har mitt studium av Stockholmsförsöket visat på stor variation och uppfinningsrikedom i hur Stockholms invånare hanterade det nya inslag i vardagslivet som trängselskatten innebar. Många lät exempelvis bli att köra bil med motivet att, inför sig själva och andra, symbolisk ta avstånd från avgifterna samt även från de politiska omständigheterna kring införandet av dessa. Detta bidrog intressant (och paradoxalt) nog till den stora trafikminskning som på en samhällelig nivå uppfattades som ett framgångsbevis för trängselskatten. När det gäller möjligheter till hållbar utveckling av resandet i storstaden är dock slutsatsen av studiet av stockholmsförsöket att miljöförbättrande, trängselminskande och i någon mån även trafikstyrande politiska åtgärder verkar efterfrågas av invånarna. Dessutom menar jag att vanor i mindre grad bör uppmärksammas som hinder och i högre grad som förutsättningar för hållbar utveckling. Stabilitet och långsiktighet i storstadens resmönster kan uppnås genom succesiv spridning (geografiskt, mellan åldersklasser o.s.v.) och upprätthållande av några olika slags resvanor som redan idag går att återfinna på en individuell nivå. Slutligen har arbetet med att relatera ett antal vetenskapliga perspektiv till varandra utmynnat i att ytterligare samarbete verkar krävas mellan de vetenskaper som tagit som sin uppgift att studera olika nivåer av resandet i storstaden. Detta gäller bl.a. sociologi, kulturgeografi och etnologi i förhållande till transport- och samhällsekonomi samt psykologi. Ett flertal begrepp kan i likhet med begreppet resvanor behöva utvecklas genom att prövas i samarbete mellan disciplinerna.
Innehåll Förord 7 DEL A Inledning 1. Storstadstrafik 9 Miljökonsekvenser 10 Syfte 11 Tvärvetenskap 12 Bokens uppläggning och material 14 Metodfrågor 15 2. Att analysera resvanor 21 Ett historiskt perspektiv 21 Fem besläktade avhandlingar 27 Resvanor 32 Teoretiska redskap 35 DEL B Stockholmsförsöket 3. Reaktioner på försöket 45 Väl utvärderade effekter 47 Vallöftet, kostnaden, rättvisan och själva trafikfrågan 49 Ingrepp i vardagslivet 53 Ryggmärgsreaktioner? 60 Flera olika aspekter väckte kritik 64 4. Ändrat resande? 71 Vanan att blanda 78 Marginella anpassningar 84 Attityden ändras med resvanan 87 DEL C Leva med eller utan bil 5. Bilburna förortsfamiljer 93 Trafikpolitiska styrmedel 96 Välja och planera resor 100 6. Bilfria barnfamiljer 106 Veckans rytm 110 Upprätthålla andra vanor 116
Page 1 and 2: Stockholmarnas resvanor - mellan tr
Page 3: Abstract Greger Henriksson: [Travel
Page 7 and 8: Förord det här ska handla om tid
Page 9 and 10: DEL A Inledning 1. Storstadstrafik
Page 11 and 12: Godstransporterna står sammantaget
Page 13 and 14: I projekten har jag samarbetat med
Page 15 and 16: och några strax utanför och flert
Page 17 and 18: pekar på olika möjligheter att i
Page 19 and 20: ter och platser som varit start och
Page 21 and 22: 2. Att analysera resvanor i detta k
Page 23 and 24: Färdmedelsvalen styrs i hög utstr
Page 25 and 26: Om man skulle lyckas bygga förbind
Page 27 and 28: som utgör vardagstillvaron. Även
Page 29 and 30: erg kan visa på resandets konkreta
Page 31 and 32: krafter starka. Som jag tolkar Gods
Page 33 and 34: är planerat och på den andra de s
Page 35 and 36: mer att följa det kulturanalytiska
Page 37 and 38: enligt Wilk också ske medvetet rep
Page 39 and 40: senterar självklart förnuftiga sv
Page 41 and 42: är också tydligt att politiska av
Page 43 and 44: Intervjun med Tina gjordes i februa
Page 45 and 46: DEL B Stockholmsförsöket 3. Reakt
Page 47 and 48: I försöket ingick att ett antal o
Page 49 and 50: de som har minst betalningsförmåg
Page 51 and 52: intervjuare (Lars Westberg, Stockho
Page 53 and 54: nina: Jag tror att det blir en änn
Page 55 and 56:
jag det är sjukt. Då tycker jag a
Page 57 and 58:
Storstockholm. Namn på platser som
Page 59 and 60:
sven: Ja, för det första är det
Page 61 and 62:
nandet för dem är abstrakt. De f
Page 63 and 64:
Tullkepsen satte man på när man s
Page 65 and 66:
ståndpunkter som inte var direkt k
Page 67 and 68:
kringfartsleder (vilket är precis
Page 69 and 70:
Jag menar att försöket skapade en
Page 71 and 72:
4. Ändrat resande? syftet med för
Page 73 and 74:
som bodde utanför innerstan angav
Page 75 and 76:
har resorna till innerstan via park
Page 77 and 78:
han åka fram och tillbaks. Så gö
Page 79 and 80:
smed i Högdalen, på ungefär en k
Page 81 and 82:
mening och stadga skapas i tillvaro
Page 83 and 84:
mande kostnaden var en bidragande o
Page 85 and 86:
för att få den lägre avgiften.
Page 87 and 88:
politiken och egennyttan utifrån e
Page 89 and 90:
Även Kerstin hade trots en grundl
Page 91 and 92:
En av de intervjuade som under för
Page 93 and 94:
DEL C Leva med eller utan bil 5. Bi
Page 95 and 96:
sökningarna. Jag har valt att i f
Page 97 and 98:
Olle och Wilma Boman, som jobbar ut
Page 99 and 100:
äldrarna som intervjuades hade tv
Page 101 and 102:
arnens skjutsningar som improvisera
Page 103 and 104:
Här ser vi alltså ett exempel på
Page 105 and 106:
hade mer av variation och kortsikti
Page 107 and 108:
Studentfamiljer och innerstadsbor B
Page 109 and 110:
till Stadsbiblioteket vid Odenplan
Page 111 and 112:
för sitt flitiga resande till tät
Page 113 and 114:
Johan och Sofia köpte på våren,
Page 115 and 116:
faktiskt. Kanske det är lite snabb
Page 117 and 118:
len. Betraktade som just handlingsm
Page 119 and 120:
t. ex. barnfamiljerna som är motta
Page 121 and 122:
hur de vill ha det när barnen väx
Page 123 and 124:
DEL D Alternativ till resor 7. Elek
Page 125 and 126:
och ge dem beställningar på det m
Page 127 and 128:
nisation och interna kultur verkar
Page 129 and 130:
distansmötesplatsen, en lösning p
Page 131 and 132:
fon eller internet skulle erbjuda (
Page 133 and 134:
kerhet och Ingrid som arbetar med d
Page 135 and 136:
och har ett högre prisläge. 30 Ja
Page 137 and 138:
Han har fått en kompis som är upp
Page 139 and 140:
Delvis har det med datorer att gör
Page 141 and 142:
lig, bidrar till att förändra tid
Page 143 and 144:
innebär att resor i tjänsten inte
Page 145 and 146:
8. Resvanor i ett livsperspektiv hu
Page 147 and 148:
niklas: Det var egentligen där som
Page 149 and 150:
som han sålde halva företaget, de
Page 151 and 152:
Stockholm. Efter några månader k
Page 153 and 154:
Ett sätt att se på detta är att
Page 155 and 156:
individuella handlingsmönster, bå
Page 157 and 158:
eller bort? Jag undrar också under
Page 159 and 160:
som marginella faktorer som påverk
Page 161 and 162:
egionen och själva innerstaden. Ja
Page 163 and 164:
medlet för pendlingsresan, sättet
Page 165 and 166:
esa skulle kunna betecknas antingen
Page 167 and 168:
sammanföll flera slags förändrin
Page 169 and 170:
Jörgen Sjöström (2008) att en ob
Page 171 and 172:
statistisk, ekonomisk respektive po
Page 173 and 174:
kande. En förståelse för vad oli
Page 175 and 176:
mellan kulturanalys och dessa andra
Page 177 and 178:
ole in everyday life and are used t
Page 179 and 180:
than her transport of children, whi
Page 181 and 182:
cations are used. Such professional
Page 183 and 184:
The car can be seen as the decisive
Page 185 and 186:
Noter 1. Övriga växthusgaser räk
Page 187 and 188:
de ideologier och praktiker som kr
Page 189 and 190:
Litteratur Aftonbladet (2005). Grä
Page 191 and 192:
Hansson, Sven Ove (2007). »What is
Page 193:
med geografiska och könsmässiga v
show all

Stockholmarnas resvanor - mellan trÃ¤ngselskatt och klimatdebatt

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?