Stockholmarnas resvanor - mellan trängselskatt och klimatdebatt

samman med bilkritikers strävan efter att demonisera bilen. Den förknippas t. ex.
ständigt med det maskulina. Vad som utelämnas är då den centrala betydelse bilen
har för kvinnors vardagliga arbetsuppgifter. Slutligen menar Miller att litteraturen
ifråga inte har greppat betydelsen av bilens globala räckvidd samt att den kan utgöra
väsensskilda kulturella former bland olika grupper av människor i olika samhällen.
10. Ett annat viktigt begrepp inom ANT är obligatoriska passagepunkter. Såväl
befintlig teknik och aktörer som regler och förståelser kan utgöra sådana punkter,
vilka det i sin tur går att skapa omvägar runt.
11. Även den enskilde invånarens eller hushållets strävan att leva sina liv i
storstaden med boende, försörjning och andra aktiviteter kan betraktas som projekt.
Resorna är en viktig del av det ständiga återskapandet av vardagslivets projekt. Här
blir perspektivet ett annat. Trängselskatt eller för den delen en ny busslinje eller
infartsparkering är något som dyker upp som ett nytt hinder eller en ny möjlighet i
många av de individuella projekten.
12. Robert Hrelja (2006) påpekar dock att den teoretiska skolbildning Collins
var med om att skapa, » det starka programmet «, stod i konflikt med det som senare
utvecklades till ANT.
13. Miljöavgiftskansliet (2006). Information om trafikmätningarna har månad
för månad publicerats på Stockholmsförsökets officiella hemsida. Den finns
tillgänglig: /www.stockholmsforsoket.se/ gå till » Utvärdering och mätningar « och
sedan » Månadsmätningar «. Där finns också den sammanfattande slutrapporten av
månadsmätningarna (Eliasson m.fl. 2006): gå till » Utvärdering och mätningar « och
sedan » Sammanfattande slutrapport «.
14. Resvaneundersökningen i samband med försöket (Allström m.fl. 2006) byggde
på postenkäter som besvarades av samma 26 000 invånare före resp. efter försöket. De
redogjorde för sina resor under en bestämd mätdag vid båda tillfällena.
15. Från och med augusti 2008 samlas de s.k. skattebesluten upp månadsvis och
skickas ut för betalning till varje fordonsägare. För att detta ska ske via autogiro
behöver man (från augusti 2008) ansöka om ett nytt sådant.
Lidingöbor har hela tiden kunnat ha transpondrar eftersom de omfattas av den
s.k. Lidingöregeln som innebär att man slipper avgift om man kör genom betalzonen
till eller från Lidingö inom 30 minuter. Ca 6 000 Lidingöbor uppgavs ha transponder
i juni 2008. Men finansdepartementet har, i avsikt att förenkla administrationen
av skatten, rekommenderat att Lidingöregeln ska slopas och Lidingö införlivas i
skattezonen, vilket skulle innebära att Lidingöborna alltid får betala när de kör
någon annanstans än inom Lidingö och innerstan. Detta förslag är omdebatterat,
bl. a. eftersom det skulle uppmuntra Lidingöborna att ta bilen till innerstan i samma
utsträckning som före trängselskatten.
16. Enkätsvaren fanns 30 augusti 2008 tillgängliga på kommunens hemsida: www.
upplands-bro.se/download/TomsDok/Svar_totalt.pdf
17. Dennispaketet var en bred politisk uppgörelse kring Stockholmstrafiken i
början på 1990-talet. Underlaget för uppgörelsen togs fram under ledning av Bengt
Dennis, därav namnet. Det innehöll förslag på en mängd trafikinvesteringar, bl. a.
sådana som skapade en ny motorledsring runt Stockholm. Dennispaketet innehöll
också en plan för hur vägavgifter skulle tas ut och användas. Stridigheterna kring
Dennispaketet gjorde att stora delar av det revs upp eller lades på is.
18. Det verkar endast vara när det finns ett utbrett kollektivt system
(kollektivtrafik) vid sidan av det privata (bilism) som människor kan utveckla
186 Noter