Stockholmarnas resvanor - mellan trängselskatt och klimatdebatt
Stockholmarnas resvanor - mellan trängselskatt och klimatdebatt
Stockholmarnas resvanor - mellan trängselskatt och klimatdebatt
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Godstransporterna står sammantaget för knappt en fjärdedel av transporternas<br />
utsläpp av växthusgaser, medan persontransporter alltså står för<br />
tre fjärdedelar. För svenskar står bilresorna för hälften av utsläppen av växthusgaser<br />
medan flyget står för en fjärdedel. När det gäller den genomsnittlige<br />
stockholmaren däremot står flygresorna redan idag för större utsläpp<br />
än det totala bilresandet. Stockholmarna reser mindre med bil <strong>och</strong> mer med<br />
flyg än svenskar i allmänhet.<br />
Den låga andelen bilresor bland stockholmare kan förmodligen betraktas<br />
som ett geografiskt <strong>och</strong> historiskt fenomen snarare än ett ekonomiskt,<br />
medan det för flyget förhåller sig annorlunda. <strong>Stockholmarnas</strong> relativt stora<br />
inkomster <strong>och</strong> konsumtionsutrymme, deras yrken (<strong>och</strong> tjänsteresor) samt<br />
god tillgänglighet till storflygplatser ligger förmodligen bakom det höga<br />
inslaget av flygresor, medan den relativt sett låga andelen bilresor beror<br />
på bebyggelsestruktur, tillgång till kollektivtrafik <strong>och</strong> lokala hinder eller<br />
flaskhalsar för biltrafik. Det kan därmed också vara så att klimatpåverkan<br />
från bilresor mer framgångsrikt kan begränsas i Stockholm än i andra delar<br />
av landet. De tre nyss nämnda faktorerna (bebyggelsestruktur, tillgång<br />
till kollektivtrafik <strong>och</strong> lokala hinder för biltrafik) kan rymma ytterligare<br />
potential att omfördela <strong>och</strong> begränsa resandet.<br />
Bilens betydelse för människor brukar uppmärksammas i högre grad än<br />
kollektivtrafikens. Trafikslagen får olika mycket uppmärksamhet i media<br />
<strong>och</strong> samhällsdebatt samt verkar också orsaka känslomässiga förhållningssätt<br />
av olika styrka <strong>och</strong> karaktär. Somliga debattörer <strong>och</strong> forskare hävdar<br />
att vi lever i en bilkultur där bl. a. de emotionella banden till bilen är starka.<br />
Min avsikt är dock att i avhandlingen behandla de lokala trafikslagen<br />
ungefär proportionerligt till deras roll i människors vardagsliv. Ett grovt<br />
mått på detta är det antal resor som görs med olika färdmedel. Ungefär<br />
45 procent av det totala antalet resor i Stockholms län görs med bil, 30–<br />
35 procent med kollektivtrafik <strong>och</strong> ungefär 20 procent till fots eller med<br />
cykel. 3<br />
Syfte<br />
Vad är det då jag vill ta reda på? För det första hur storstadsborna planerar<br />
<strong>och</strong> väljer sina resor. Jag utgår från att det sker i en vardaglig kontext som<br />
omfattar en hel del utöver resorna i sig. Hur påverkar olika delar av livet<br />
resandet? För det andra frågar jag mig vad som egentligen menas med vanor<br />
eller rutiner. Hur präglar de vardagslivets resor? Jag är intresserad av<br />
att få veta hur vanor eventuellt förändras under vardagslivets stabila perioder,<br />
i brytpunkter <strong>och</strong> <strong>mellan</strong> olika livsfaser. Jag har valt att särskilt se på<br />
Inledning 11
Change language