Stockholmarnas resvanor - mellan trängselskatt och klimatdebatt

ik inför valsituationer och förändringar i livssituationen. Då skulle t.ex.
bilfrihet kunna underlättas samtidigt som bilinnehav försvåras. Aktuell
samhällsdebatt och riktad information bör också kunna påverka människor
i dessa brytpunkter i vardagslivet.
Jag har också kunnat visa att samtidigt som transportsystemen gör det
möjligt att agera enligt sociala och kulturella förväntningar, d.v.s. fullfölja
praktik som ses som nödvändig och tas för given, bidrar användningen av
transportsystemen till att förändra vad som tas för givet och upplevs som
nödvändigt (jfr Shove 2002). Även här har den lokala dimensionen betydelse.
I regionens villaområden är bilen det transportmedel som väljs för
de flesta typer av ärenden. Färdmedelsvalet får då en social stabilitet och
legitimitet genom att det uppmärksammas grannar emellan. I andra delar
av stadslandskapet är variationen i färdmedelsval större, och därmed även
i människors förväntningar på vilka färdmedel grannarna ska välja. Här är
det rimligen lättare att påverka balansen i användandet av olika färdmedel.
Om denna påverkan är framgångsrik kan socialt betingade val eventuellt
också spridas till från områden med stor variation i färdmedelsvalen till
områden med mindre sådan.
Med ett historiskt perspektiv blir det tydligt att även villkor som nu
betraktas som givna är präglade av tidigare vägval. I detta sammanhang är
styrmedel ett intressant begrepp. Det brukas idag flitigt i debatten kring
trafik- och miljöpolitik. Ett problem med begreppet är att det är svårt att
se skillnaden mellan effekter av aktuella politiska åtgärder respektive av
historiskt givna omständigheter. En färsk teknikhistorisk avhandling om
bilsamhället (Lundin 2008) visar t.ex. hur 1950- och 60-talens planeringstekniska
regler för att eliminera trängsel och olyckor byggdes upp till en
bilmedveten planering med separering av trafikslag och parkeringsnormer,
som kraftfullt styrde mot ett bilanpassat stadsbyggande och samhälle. De
planeringstekniska reglerna blev ett långsamt verkande men effektivt styrmedel
som gynnade biltrafik i städer på bekostnad av andra transportslag
och värden. I delvis motsatt (och ur dagens perspektiv mer hållbar) riktning
verkade för Stockholms del byggandet av tunnelbanenätet. Även det
var resultatet av ett vägval skapat av specifika maktkonstellationer och
politiska beslut.
Vanor
I forskning som motiveras av miljö- och klimatproblemen har jämförelser,
gjorda på de flesta konsumtionsområden, visat vad som ur miljösynpunkt
är den bästa dieten, semesterresan, vitvaran, materialet i klädesplagg, färd-
162 DEL D