Stockholmarnas resvanor - mellan trängselskatt och klimatdebatt

kande. En förståelse för vad olika ståndpunkter innebär samt hur värderingar
och målsättningar omsätts i praktiken hör hemma inom det interpretativa
området och är användbara i beslutssituationer.
Hade t.ex. problemen att hantera rättviseaspekter på försöket att göra med
en tendens att betona instrumentella och deskriptiva aspekter på bekostnad
av värderationella och interpretativa? I den politiska debatten diskuterades
t.ex. frågor om fördelningsaspekter, d.v.s. vem som drabbades eller gynnades
av olika sätt att utforma och använda trängselavgifterna. I avvägningen
mellan målen att öka framkomligheten och att minska miljöpåverkan fanns
värderationella inslag. Om man går med på att dessa två slags rationalitet
blandas och ibland ställs mot varandra i politiska beslut kring miljö- och
trafikfrågor, så har man ett exempel på en skiljelinje i politiken som speglar
olikartade vetenskapliga perspektiv. Det är detta jag menar med att de
mångvetenskapliga erfarenheterna kan vara relevanta även utanför vetenskapssamhället.
Det är därmed inte bara de s.k. resultaten av forskningen
som är intressanta utan även de filosofiska premisser som ligger till grund
för olika vetenskapstraditioner (premisser som dessutom är förbundna
med olika slags politisk, ekonomisk och professionell praxis). Om man
kan klargöra skiljelinjer mellan exempelvis humanvetenskaper å ena sidan
och tekniska eller ekonomiska vetenskaper å den andra så kan man bidra
till reflektion över olika sätt att hantera beslut i miljöfrågor. Vilket i förlängningen
innebär att hela frågan om vad hållbar utveckling är och hur
den bör hanteras belyses. En konsekvens av detta synsätt är också att varje
kontext är värd en undersökning i sig, såväl forskarens och beslutsfattarnas
som de berörda individerna, grupperna och situationerna.
Samhälls- och kulturvetenskapen kan fästa uppmärksamheten på andra
slags hot (och möjligheter) än vad naturvetenskapen eller systeminriktade
vetenskaper kan. Mycket vanligt är att ur teknik- , statistik- eller ekonomivetenskapliga
perspektiv identifiera. brister och trender, t.ex. att bilresandet
globalt är för stort i förhållande till kollektivresandet, eller att flygresandet
ökar. Följdfrågan blir ofta »hur kan preferenser och beteenden förändras? «
Man kan tänka sig att detta bl.a. beror på en teknikvetenskaplig (ingenjörsmässig)
praxis att definiera studieobjekt i funktionella termer (t.ex. en storstads
transportsystem) samt att utvärdera objektet med kategorispecifika
värdeomdömen (Hansson 2007).
Humanvetare å andra sidan utgår från att kvalitativ förändring hela tiden
sker i människors handlingsmönster och att lösningar på samhällsproblem
inte främst handlar om att »optimera delar av systemet «. Människor gör
tillägg till sina resvanor, som består både av nya resmål, ärenden och nya
sätt att ordna resandet, teknologiskt och i tiden och rummet. Dessa tillägg
Alternativ till resor 173