Stockholmarnas resvanor - mellan trängselskatt och klimatdebatt

I projekten har jag samarbetat med kollegor vid KTH, bl. a. ingenjörer,
ekonomer och biologer, men även med forskare från andra institut och
högskolor. Finansiärer har varit Formas, Vinnova, Energimyndigheten,
Naturvårdsverket och regionala organ för trafikplanering. Flertalet av dessa
myndigheter stöttar i första hand forskning som väntas ge användbara
resultat för politiska åtgärder eller för tekniska innovationer och ekonomisk
utveckling. Mitt arbete har återspeglat en spänning mellan varför- och
vad-bör-göras-frågor å ena sidan och det etnologiska perspektivets hurfungerar-det-frågor
å den andra. Denna spänning kan också uttryckas i termer
av skillnaden mellan tillämpad forskning respektive grundforskning (se
t. ex. Andrén 2007). I tillämpad forskning har man en bestämd användning
i sikte (behov utanför forskarsamhället styr inriktningen), vilket man inte
har i grundforskning (inriktningen bestäms av forskarens nyfikenhet och
kreativitet). Projekten jag arbetat i kan karakteriseras som tillämpade. Siktet
har varit inställt på att föreslå lösningar på miljöproblemen, inte bara att
undersöka dem, beskriva dem och förstå deras orsaker. 4 Men att avhjälpa
ett miljöproblem som klimatförändringen är inte problem av samma slag
som att utveckla en teknisk produkt eller en medicinsk behandlingsmetod,
vilket är mer traditionella former av tillämpad forskning. I projekten har
det varit miljöpolitik och samhällsdebatt som legat bakom definitionerna
av problemen, snarare än en tydlig beställare från näringsliv och organisationer,
vilket ofta är fallet med tillämpad teknikforskning.
Låt mig återvända till Shove m.fl. (1998: 92f) som skriver att frågor som
»Varför sparar folk inte energi? « och »Vilka faktorer styr konsumtionen? «
härleds ur en världsbild där den mänskliga dimensionen kopplas till en förståelse
av hur människor är funtade och vilka de aggregerade effekterna av
individuellt beteende är. Även bland mina finansiärer och medforskare har
frågor som »Vad beror det på att människor väljer alternativ som inte är
miljövänliga? « och » Hur kan detta förändras? « ofta förts på tal.
Shove och hennes medförfattare skriver att sådana frågor ofta bygger på
en asocial modell av den sociala världen som ger litet utrymme för analys
av mening, konventioner och vanor, sociala och klassmässiga skillnader,
organisering, institutioner och strukturella aspekter på de val som står
till buds. Dilemmat består i att samhällsvetaren bjuds in att bidra till ett
forskningsfält som för närvarande är konfigurerat på ett sätt som vanligen
exkluderar sociala aspekter andra än psykologiska och ekonomiska. Även
om denna beskrivning av fältet som konfigurerat och samhällsvetaren som
människoexpert har tio år på nacken har jag stundtals känt igen mig i den.
En utveckling mot frågeställningar som fungerar för kultur- och samhällsvetenskaplig
forskning har dock skett under det senaste decenniet, åtmins-
Inledning 13