Stockholmarnas resvanor - mellan trängselskatt och klimatdebatt

sammanföll flera slags förändringar i livssituationen, och då påverkades
ofta resvanorna. En hypotes som stärkts av undersökningarna är att brytpunkter
(i familje-, sysselsättnings-, och boendesituation) som sammanfaller
i tiden ökar sannolikheten för att människor även förändrar sitt resande,
och får nya vanor. Samtliga delstudier ger exempel på detta. Genom val
och anpassningar som görs relativt sällan under levnadsloppet skapar individer
och familjer grundläggande förutsättningar för sina aktiviteter och
sitt resande. Ur policysynpunkt verkar det därmed viktigt att skilja på
åtgärders effekter på långsiktiga förändringar av resvanor i förhållande till
mer kortsiktiga effekter, som t.ex. ekonomiska styrmedel ger upphov till.
Avsikten med ekonomiska styrmedel är ofta att de ska verka generellt över
befolkningen. Man bortser då från de bieffekter – eller möjligheter, beroende
på hur man vill se det – som innebär att vissa individer och grupper
kan påverkas mer långsiktigt och på ett särskilt sätt.
Framtidsmöjligheter
För att diskutera möjligheter till hållbara resvanor i storstan på lång sikt utgår
jag här först från andra forskares visioner och rekommendationer. Det
går en skiljelinje mellan forskare som ser bilsystemet som det avgörande
hindret för hållbart resande i storstäder respektive forskare som tar avstamp
i andra förutsättningar och förhållanden. Ur det förstnämnda perspektivet
kan hållbara framtidsmöjligheter handla om när och hur ett trendbrott kan
ske. Urry (2004) diskuterar t.ex. vad som kan få systemet med privatägda
bilar av traditionellt slag att transformeras till något annat. Ett exempel på
det andra slagets avstamp är att fokusera på de tänkbara, framtida »sociala
världar « som ger upphov till vardagliga aktiviteter och social praktik (se
t.ex. Shove m.fl. 1998). Hur kan världarna se ut för att människor ska välja
mindre miljöskadliga sätt organisera sin vardag i tiden, rummet samt med
hjälp av olika teknologier?
En tänkbar framtida förändring som kan minska eller bryta den långvariga
dominansen av fossilbränsledrivna, tunga bilar skulle kunna ta sin
början i stadskärnorna (Urry 2004). Enligt Urry skulle infartsparkering
samt särskilda innerstadsfordon kunna vara viktiga inslag. Innerstadsfordonet
tänker han sig skulle vara eldrivet och kollektivt, men elektroniskt
individualiserat för den som för tillfället använder det. Naturligtvis kan
man därutöver tänka sig att en stor andel av dem som vistas i stadskärnorna
främst använder traditionell kollektivtrafik samt cyklar eller promenerar.
I mina undersökningar visade det sig finnas flaskhalsar för de bilfria i
innerstad och förortskärnor. Vi såg t.ex. hur barnfamiljer idag lånar bil av
Alternativ till resor 167