Stockholmarnas resvanor - mellan trängselskatt och klimatdebatt

I försöket ingick att ett antal olika aspekter av skattens och den förstärkta
kollektivtrafikens effekter skulle utvärderas. Utvärderingsbatteriet innehöll
bl. a. trafikräkningar, utsläppsberäkningar, resvaneundersökningar,
samhällsekonomiska kalkyler, kunskaps- och attitydundersökningar samt
undersökningar av hur handel och företagande påverkades.
Väl utvärderade effekter
Matematiska prognoser förutsade att trafiken till och från innerstan skulle
minska med 10–15 procent med den utformning som försöket kom att få.
Men trafikräkningarna och resvanestudierna visar att 90 000 av 400 000 bilresor
över avgiftssnittets 18 betalstationer, d.v.s. drygt 20 procent av denna
trafik, försvann när trängselskatten infördes. 13 Det var alltså mer än förväntat.
Det görs drygt två miljoner bilresor i Stockholms län under ett vardagsdygn.
Därav sker omkring två tredjedelar helt utanför skattezonen. Även
dessa resor minskade till antalet, men inte till den totala reslängden. Detta
förvånade inte trafikexperterna. Däremot överraskades de av vissa andra
effekter.
Trafikminskningen för varje kalendermånad var förvånansvärt stabil
i förhållande till samma månad föregående år. I den sammanfattande
utvärdering av försöket (Miljöavgiftskansliet 2006) var man överraskade
över stabiliteten hos denna effekt samt över att fruktade bieffekter till stor
del uteblev. Exempelvis ökade inte trafiken på Essingeleden, som inte var
avgiftsbelagd, så mycket som befarat. På flera av ytterstadens tvärleder
uteblev också förväntade trafikökningar. Dessutom löstes trafikproppar
oväntat upp utanför innerstaden, bl. a. i ett avgränsat område inkluderande
Drottningholmsvägen och delar av Bromma. De ansvariga menade att det
var en miss i prognosen som gjorde att man inte förutsett trafikminskningen
i detta område.
Trafikräkningarna visar på detta sätt var och hur mycket bilresandet förändrades.
Resvaneundersökningen ger kunskap om på vilket sätt befolkningen
anpassat sitt resande. 14 Bytte de till kollektivtrafik, ändrade tidpunkt,
gjorde färre resor? En slående effekt var att medan pendlingsresor
inte alls föll bort – invånarna började t. ex. inte distansarbeta eller samåka
mer – så försvann däremot resor på fritiden. Denna effekt förutsågs till viss
del, men var inget man kunde vara säker på. Resorna till arbetet är i någon
mening förutbestämda medan resor för privata ändamål ofta är mer valfria.
Det var alltså resor för olika privata syften som stockholmarna valde bort
eller gjorde störst förändringar av.
Stockholmsförsöket 47