Stockholmarnas resvanor - mellan trängselskatt och klimatdebatt

krafter starka. Som jag tolkar Godskesen menar hon att stabiliteten, eller
trögheten, även kan vara en förutsättning för att uppnå miljömål. I sin avslutande
diskussion skriver hon t. ex. att nästan hälften av Köpenhamns familjer
saknar egen bil. Hon vill mot bakgrund av sin undersökning slå fast att det
genom politiska åtgärder bör vara lättare att bidra till att behålla denna bilfrihet
än att få familjer med bil att göra sig av med den eller att köra mindre
(a.a.:283f). Storstadens vardagsliv och resmönster bör därmed ur miljösynpunkt
inte enbart uppfattas som ett problematiskt förändringsobjekt, det
rymmer också en hel del relativt godartade och stabila förutsättningar
Ett område som Godskesen, och även jag, ägnar särskilda avsnitt åt är
hur resvanorna utvecklas under levnadsloppet. Ett viktigt begrepp för
Godskesen är brott (på danska brud) i betydelsen brytpunkter. Hon jämför
i ett avsnitt en familj med bil och en utan och skriver att livssituationen
i form av bostäders och arbetsplatsers läge, tillgång till kollektivtrafik, aktivitetsmönster
m.m. är mycket likartad för de två familjerna (a.a.:233–247).
Det är inte så att familjen med bil har högre inkomst, utan i detta fall är det
faktiskt tvärtom den billösa familjen som tjänar mer. Ungdomstidens resor
och mer eller mindre tillfälliga bilinnehav skiljer sig inte heller åt, menar
Godskesen. Däremot finns stora skillnader i de val de gör när de byter
jobb och framförallt när de skaffar eget hus respektive när de får barn och
dessa kommer upp i förskoleåldern. Efter dessa brytpunkter har sedan ett
respektive två decennier förflutit då familjernas bil- respektive cykel- och
kollektivtrafiksbaserade resmönster uppvisat vad Godskesen kallar självförstärkande
tendenser. Mönstren har utvecklats i förhållande till de teknologier
de skaffat sig tillgång till samt i förhållande till deras förståelse av
vad som är praktiskt och naturligt.
Godskesen använder också begreppet möjlighetssökande (a.a.:71f, 239ff,
245ff, 275f). Kortfattat ser hon möjlighetssökandet som en viktig strategi
bland dagens köpenhamnska barnfamiljer för att i vardagen skapa utrymme
och möjligheter för valfrihet och improvisation. Denna möjlighet till
improvisation utnyttjas inte hela tiden. Men som en bakomliggande faktor
kan möjlighetssökandet vara viktigt. Sökandet efter möjligheter styr
mycket av den kortsiktiga planeringen i hushållet och får även effekter
på det långsiktiga utvecklandet av resvanor. De möjligheter ett par skapar
genom att t. ex. skaffa en andra bil tenderar på sikt att fyllas ut av nya
resmönster, även om möjligheterna till en början inte utnyttjas särskilt
mycket. Detta är något som Godskesen resonerar kring från bl. a. tekniksociologiska
utgångspunkter. Jag kommer att återvända till Godskesen och
möjlighetssökandet i kapitlen om familjer med (6) respektive utan bil (7)
samt i levnadsloppskapitlet.
Inledning 31