Stockholmarnas resvanor - mellan trängselskatt och klimatdebatt
Stockholmarnas resvanor - mellan trängselskatt och klimatdebatt
Stockholmarnas resvanor - mellan trängselskatt och klimatdebatt
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Trafikpolitiska styrmedel<br />
Ett syfte med undersökningen var att beskriva hur trafikpolitiska styrmedel<br />
verkar i familjernas vardag. Det handlar då om andra styrmedel än<br />
trängselavgifter eftersom undersökningen gjordes just före Stockholmsförsöket.<br />
Jag har strävat att använda frågor som gör att de intervjuade själva tar<br />
upp ämnen till diskussion. På det viset har jag fått en bild av hur de tänker<br />
kring resorna <strong>och</strong> vilka förhållanden de kopplar ihop med sina val. Jag har<br />
därför inte heller ställt direkta frågor om styrmedlens betydelse utan snarare<br />
försökt ställa följdfrågor när de intervjuade själva fört dem på tal.<br />
De ämnen som förts på tal i ganska hög utsträckning är parkeringsmöjligheter,<br />
framkomlighet <strong>och</strong> tjänstebilsförmån. Däremot nämndes sällan<br />
bensinkostnader eller kollektivtrafiktaxor. Inställningen till kostnader för<br />
bil respektive andra färdmedel betraktar jag som ett tema för sig <strong>och</strong> här<br />
ingår även hur de intervjuade ser på tjänstebil <strong>och</strong> förmånsbeskattning.<br />
Parkeringsmöjligheter <strong>och</strong> hur enkelt eller besvärligt det är att ta sig fram<br />
verkar samverka som motiv bakom färdmedelsval när man reser till eller<br />
inom innerstaden. Därför behandlar jag dessa två saker tillsammans. Här<br />
handlar det därmed om s.k. stödjande strukturer som kan styras genom<br />
samhällsplanering. I denna kategori styrmedel ingår bl. a. vägnät, kollektivtrafik<br />
<strong>och</strong> parkeringsplatser, d.v.s. kollektiva arrangemang som åstadkoms<br />
när planeringen verkställs (Lindén 2001).<br />
Parkeringsförhållanden inne i staden hade betydelse för samtliga intervjuade<br />
(vuxna). Och för dem som jobbade i staden var det skillnad på hur<br />
man förhöll sig till parkeringen vid arbetsplatsen respektive parkering för<br />
möten <strong>och</strong> ärenden.<br />
Rikard berättar att företaget betalar hans p-plats i ett garage 50 meter<br />
från arbetsplatsen nära Stureplan. Han tror att kostnaden för en sådan p-<br />
plats är ungefär tretusen kronor i månaden. Rikard säger att om han skulle<br />
betala parkerings- <strong>och</strong> bilkostnader själv skulle han nog inte åka bil.<br />
Till skillnad från övriga intervjuade parkerar Rikard sin bil mitt inne i stan<br />
varje dag. Men han använder den inte för ärenden <strong>och</strong> möten där. Han tar<br />
sig ungefär tre gånger per vecka till Söder, Kungsholmen eller Centralen där<br />
det finns kunder. För dessa möten säger Rikard att han promenerar eller tar<br />
taxi. Vilket alltså innebär att han inte tar ut bilen från garaget under dagen.<br />
Han nämner svårigheten att hitta parkering som ett av skälen till detta. Detta<br />
pekar på styrkan hos de särskilda innerstadsförhållandena. Trots att Rikard<br />
försetts med tjänstebil <strong>och</strong> en kostsam p-plats i centrum så använder han<br />
inte bilen för tjänsteresor i innerstaden eftersom det är för opraktiskt.<br />
96 DEL C