Stockholmarnas resvanor - mellan trängselskatt och klimatdebatt

upptäckt fördelarna med pendeltåget, kollektivtrafiken. […] Jag tog bilen
oftare förut än vad jag gör idag. Men det är ingen ekonomisk fråga
för mig utan det har blivit en principfråga. Jag kunde parkera för 150
kronor en dag här inne och då är ju inte de 20 kronorna eller 30 kronorna
så jätteviktiga. […] Utan det är snarare i och med att det blivit
en sån succé, som jag har jag försökt att hålla mig ifrån att köra in med
bilen. Jag vill markera det positiva med det.
greger: Men varför tänkte du inte på det innan försöket? Du kunde ha
låtit bilen stå då också, om du tycker att det är viktigt att man inte kör
bil? […]
knut: Nej. Jag tycker väl att man ska ha rätten att ta bilen in till stan,
men jag har inte behovet som jag ser det. Det är det jag har blivit uppmärksam
på.
Knut har alltså kultiverat sina resbehov (Wilk 2002). Han låter sina kollektivresor
få en symbolisk betydelse, när han använder dem för att » markera
det positiva « med försöket. Knut säger också att den stora trafikminskningen
överraskade honom. Det innebär att han låtit sig påverkas av hur
han upplever att andra ändrat sina resvanor. Det individuella valet görs i en
social kontext. För att ett gemensamt mål, som bättre miljö eller minskad
trängsel, ska uppnås behöver många ändra sig. Den enskilde gör hellre ett
val för en god sak om hon tror att » andra också gör det eller kan fås att göra
det « (Åkerman m.fl. 2000: 4, 86 ff). I linje med en sådan omvärldsrelaterad
modell kan man skilja på individer som aktivt tar egna initiativ respektive
sådana som inte gör det, men ändå passivt accepterar införandet av regler
och incitament för det allmännas bästa.
Enligt Knuts berättelse visar tydligt hur han aktivt tar initiativ när han
märker att många andra ändrar sig och vilket resultat det ger. Han ändrar
sig tack vare information och handlingar hos andra människor som han
kommer i kontakt med. Han påverkas av vad de tycker och gör, d.v.s. av
sådant som han menar har gjort försöket till en » succé «. Knut vill själv i sin
tur vara med och påverka andra genom att låta bli att köra bil till stan och
visa sin positiva inställning.
Det är ganska många av de intervjuade som säger att de blivit mer positiva
till försöket när de märkte att det fungerade bättre än de väntat sig.
Dennis från Djursholm säger att han röstade nej till trängselskatt i september
2006, men att han trots allt är mer positiv nu än före försöket.
dennis: Det blir mindre avgaser trots allt och bättre luft inne i stan.
[…] I efterhand när man har hunnit tänka efter och utvärdera så är den
ju bra.
88 DEL B