Stockholmarnas resvanor - mellan trängselskatt och klimatdebatt
Stockholmarnas resvanor - mellan trängselskatt och klimatdebatt
Stockholmarnas resvanor - mellan trängselskatt och klimatdebatt
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
vore däremot intressant om t. ex. statsvetare reflekterade över försöket som<br />
ett nyskapande exempel på en demonstration <strong>och</strong> en (oavsiktlig) demokratisk<br />
innovation.<br />
När det gäller rättvise- <strong>och</strong> fördelningsaspekterna kunde politikerna<br />
tydligare ha visat att man vägde in dessa i utformningen av de permanenta<br />
trängselskatterna. Enligt den sammanfattande utvärderingen hade personer<br />
med höga inkomster, föga överraskande, högst betalningsvilja. Den gruppen<br />
körde före trängselskatten mest bil <strong>och</strong> begränsade också sitt resande<br />
i den avgiftsbelagda zonen minst under försöket. Andra grupper fick fördelar<br />
genom förbättringar i kollektivtrafiken. I de permanenta trängselskatterna<br />
däremot har detta inslag tagits bort <strong>och</strong> man har istället valt att<br />
avsätta överskottet av intäkterna för framtida vägbyggen.<br />
Intressant i sammanhanget är att politikerna i Upplands-Bro kommun,<br />
ca fyra mil nordväst om Stockholm, provade en något annorlunda form av<br />
folkomröstning för att höra medborgarnas åsikter. Där genomfördes 20–27<br />
september 2006 vad man kallade ett rådslag. Detta var utformat som en<br />
enkät medborgarna kunde skicka in eller fylla i på internet. Den efterfrågade<br />
förutom ett ställningstagande – ja eller nej – till trängselskatten också<br />
åsikter om den då gällande enhetstaxan inom kollektivtrafiken <strong>och</strong> vilka<br />
förbättringar som var viktigast för pendeltåg, bussar, biltrafik <strong>och</strong> övriga<br />
trafikslag. Populärast var förslaget att pendeltågen skulle hålla tidtabellen<br />
bättre. 88 procent av dem som deltog prioriterade denna förbättring. Frågan<br />
om att förbättra tidspassningen <strong>mellan</strong> bussar <strong>och</strong> pendeltåg förekom<br />
två gånger <strong>och</strong> prioriterades av 57 resp. 79 procent. Att snabba på utbyggnaden<br />
av ett vägprojekt (Rotebroleden) valdes av 54 procent, medan fler<br />
av- <strong>och</strong> påfarter på E18 prioriterades av 37 procent. 16<br />
Det storskaliga försöket med en nyskapande trafikåtgärd i kombination<br />
med en efterföljande folkomröstning var hursomhelst något unikt. Ett dittills<br />
outnyttjat instrument för att styra vardagliga beteenden introducerades.<br />
Genom sin ovanlighet skapade försöket en kontrastverkan gentemot<br />
hur trafikpolitik brukar genomföras <strong>och</strong> tas emot. Det är sällan frågorna<br />
om infrastruktur, trafik <strong>och</strong> ekonomiska styrmedel tydligt lyfts upp ovan<br />
den gilla gången av budgetar, politiska dekret <strong>och</strong> långbänkar <strong>mellan</strong> regeringsmakt<br />
<strong>och</strong> regioner. Det ses som självklart att beslut kontinuerligt fattas<br />
<strong>och</strong> att tjänstemän <strong>och</strong> arbetare i produktionen verkställer dem.<br />
Men det ovanliga i försöket tydliggjorde det rutinartade <strong>och</strong> självklara.<br />
Människor kände sig på ett unikt sätt manade att ta ställning till åtgärderna<br />
<strong>och</strong> koppla samman trafikfrågor med frågor om övervakning, medborgerliga<br />
rättigheter, klimatpolitik <strong>och</strong> mycket annat. Reaktionerna var särpräglade<br />
<strong>och</strong> omöjliga att förutsäga i hela sin spännvidd.<br />
68 DEL B
Change language