Stockholmarnas resvanor - mellan trängselskatt och klimatdebatt

des utan givet slutdatum (och med andra politiska förtecken). Hypotesen
skulle kunna prövas genom analyser av data från försöket samt genom nya
undersökningar nu när trängselskatten införts permanent. I samband med
försöket gjordes ingen analys av sambandet mellan attityd och förändring
i färdsätt, även om det i kunskaps- och attitydundersökningen fanns uppgifter
kring såväl attityder till trängselskatten som självrapporterat resbeteende.
För att sammanfatta, försöket framtvingade nya sätt att tänka och handla.
Men resvanorna påverkades även av individuella faktorer vid sidan av
försökets trängselskatt och utökade kollektivtrafik. Detta innebar att personer
som av andra skäl befann sig i en valsituation påverkades i särskilt
hög grad. Försöket bidrog till ett antal individuella vändpunkter. Frågan
om försöket medverkat till en vändpunkt i den faktiska utvecklingen av
bilismen och kollektivresandet i Stockholm är det dock för tidigt att besvara.
Trafiken över avgiftssnittet under första kvartalet 2007, en period utan
trängselskatt, var högre än under försöket, men lägre än före detsamma.
Under första kvartalet 2008, när trängselskatten hade införts permanent,
var trafiken 9 procent större än under försöket men 7 procent lägre än
under 2007 (Baradaran 2008), se diagram 2 nedan.
Diagram 2: Trafikutvecklingen över trängselskattesnittet (avgiftssnittet) för kvartal 1, 2005–
2008, antal fordonspassager per dag, kl 06–19. Källa Baradaran (2008)
Försöket har dock förändrat debattklimatet och ändrat de politiska partiernas
inställning i frågan. Det har vidgat föreställningarna om vilka alternativ
som är möjliga lösningar på stockholmstrafikens problem, vilket kan
leda till fler nyskapande lösningar i regionens trafikpolitik.
92 DEL B