Stockholmarnas resvanor - mellan trängselskatt och klimatdebatt

pekar på olika möjligheter att i fortsatt forskning välja ut vilka grupper
som är givande att studera.
– Varför kvalitativa intervjuer?
I sådana samtal (för det är en slags samtal det handlar om) är möjligheterna
stora att den intervjuade berättar både om vad hon gör och varför hon gör
det i ett enda sammanhang. Poängen är att komma åt hennes egen förståelse
av sina handlingar och motiv. Informanternas berättelser hade naturligtvis
kunnat samlas in i någon annan form, exempelvis som svar på etnologiska
frågelistor eller genom gruppsamtal, s.k. fokusgrupper. Men jag har helt
enkelt känt mig mer hemmastadd med kvalitativa intervjuer, som jag tidigare
använt i olika sammanhang. Redan i avhandlingsarbetets första intervjuer
om resvanor tyckte jag att det skapades ett intressant material.
– Hur valdes de intervjuade ut?
Jag har ställt upp kriterier som gällt hushållstyp, boendeort, tillgång till
bil, pendlingsvanor, typ av arbetsplats m.m. Sedan har jag utnyttjat mitt
eget och mina kollegors kontaktnät. I trängselstudien var det främst museipersonalens
(Stockholms stadsmuseum) kontaktnät som utnyttjades. I
den studien gjordes också ungefär 50 kortare intervjuer ute på stan, i trafikmiljöer
samt vid vallokaler. I en annan studie intervjuades några personer
sedan de svarat på anslag där jag sökte informanter. I studien av elektronisk
och rumslig närhet skapades kontakter via administrativ personal på företag
respektive kontorshotell, som i sin tur rekommenderade mig personer
att intervjua. Bland dem jag fick kontakt med via personliga kontaktnät föll
endast ett par personer bort p.g.a. att de inte ville medverka. Ute på stan
avböjde ungefär var fjärde person helt att svara på mina frågor.
– Hur har materialbearbetningen gått till i praktiken. Har intervjuerna
blivit utskrivna och arkiverade?
Nästan alla intervjuer har spelats in utom när de medverkande avböjt eller
andra omständigheter förhindrat detta. I den senaste och mest omfattande
undersökningen kring Stockholmsförsöket har alla intervjuer skrivits ut.
De har arkiverats på Stockholms stadsmuseum tillsammans med ljudinspelningarna
(på minidisk och/eller kassettband) och är nu tillgängliga där
för andra forskare. De fem intervjuerna i studien om de bilburna familjerna
är också fullständigt utskrivna och eftersom den genomfördes månaderna
innan trängselstudien passade jag på att även arkivera intervjuerna med
de bilburna på stadsmuseet. De övriga studierna är inte arkiverade utan
bandinspelningarna förvaras enbart hos mig, liksom även utskrifter och
word-filer. Det rör sig såväl om intervjuanteckningar, referat som längre
Inledning 17