Stockholmarnas resvanor - mellan trängselskatt och klimatdebatt

Stockholm. Efter några månader köpte hon en lägenhet i Vasastan. Hon
säger att hon cyklat rätt mycket i Stockholm, till kontoret på Söder och till
universitetet. Sofia lärde känna Johan, som så småningom flyttade in hos
henne. När de väntade sitt andra barn köpte de en större lägenhet i samma
område. När Sofia inte har cyklat har hon mest åkt buss. T-banan tyckte
hon, särskilt i början, var » lite halvläskig «. Först i och med dagislämningarna
och att hon fått regelbundna tider att passa har hon börjat använda
tunnelbanan. Nu utbildar hon sig till barnmorska och påstår att hennes
dagliga liv utspelar sig inom en » snäv area för att vara i Stockholm «. » Jag
rör mig mest i krokarna «, säger Sofia och menar att detta beror på » en
kombination av tillfälligheter och medvetna val «. Hon har medvetet letat
upp kaféer och butiker som hon gillar i närheten, men det var » ren tur «
att hon råkade hamna på Sabbatsbergs sjuksköterskeskola, som ligger på
gångavstånd.
Daiva, från en annan av de bilfria familjerna, växte upp i Vilnius i Litauen.
Familjen bodde i en trerummare en kvart från centrum med buss. Mamman
hade en högskoleexamen i ekonomi och arbetade med redovisning, pappan
var svetsare. De hade bil, ibland två stycken, berättar Daiva, men hon blev
sällan skjutsad någonstans av sina föräldrar. Det blev mest bussresor till
vardags. Det är nästan omöjligt att cykla i Vilnius, säger hon, det finns
inga cykelbanor. Daiva flyttade till Stockholm 18 år gammal år 1995. Hon
gick på en restaurangskola och bodde på ett studenthem inne i stan. Sedan
arbetade hon ett halvår som barnflicka i Djursholm, innan hon flyttade
ihop med Jonas och de fick barn. Hon studerar till ekonom på Stockholms
universitet, men är föräldraledig med tvillingarna.
48-årige Lars (trängselstudien) säger att han alltid bott i Stockholm. Han
växte upp i Midsommarkransen strax söder om Söder. Som Lars minns det
var det inte vanligt att han rörde sig långt utanför grannskapet som barn,
med några få undantag, som t. ex. när han åkte på scoutläger. Familjen hade
ingen bil och kanske är detta en av de saker som gjort att Lars fortfarande
varierar sina färdmedelsval. Som vi ska se så dröjde det innan han tog körkort
och skaffade bil. Lars beskriver resvanorna efter han flyttat ihop med
sin blivande fru Lena år 1980.
lars: Men sen träffade jag min hustru och hon bodde på Pålsundsgatan
inne vid Hornstull. Det var ju mycket hottare än att bo i Midsommarkransen.
Så till slut flyttade jag in där. Då blev det verkligen kollektivtrafik,
om man inte cyklade förstås. Då använde vi cyklarna när vi
skulle till Södermalm till exempel, om man skulle ner till Långholmen,
till Tantolunden eller något sånt där. Men skulle man någon annanstans
då åkte man kollektivt.
Alternativ till resor 151