Stockholmarnas resvanor - mellan trÃ¤ngselskatt och klimatdebatt

More documents

Recommendations

Info

Två människor med skilda yrken i olika branscher kan förmodligen ha arbetssätt som ur kommunikationsperspektivet är så gott som likartade. Samtidigt kan två personer med precis samma yrke ha helt olika kommunikationsmönster. Det går inte heller att enbart utgå från den formella arbetsbeskrivningen. Denna överensstämmer sällan helt med vilken sorts resultat människor försöker åstadkomma i sin yrkesutövning eller vilka konkreta arbetssätt och metoder de i praktiken använder. En utmaning ligger därför i att på ett relevant sätt definiera arbetsuppgifter i förhållande till kommunikationsformer. En annan utmaning ligger i att välja vilka yrkesroller som är mest intressanta att belysa och utvärdera ur perspektivet var det finns störst miljövinster att hämta. Här kan man tänka sig ett antal kriterier. En lämplig forskningsstrategi är förmodligen att fokusera på vanligt förekommande, resintensiva yrkesroller som bedöms » ha framtiden för sig «. För att ytterligare avgränsa kan man tänka sig att bland sådana yrkesroller välja ut kritiska fall med förmodat stor respektive liten potential att balansera minskat resande med ökad användning av telefon- och datorkommunikation. Genom att klarlägga ändamål och motiv bakom valen och vanorna är målet att för de olika yrkesrollerna finna svar på frågorna: Varför just så här mycket resor och så här mycket användning av varje kommunikationsform? Vilken potential finns att ändra kommunikations- och resvanor och därmed minska miljöpåverkan? Nyskapande teknikanvändning? I debatten kring distansarbete, videokonferenser och andra resebesparande koncept lyfts ofta den tekniska kapaciteten och kvaliteten fram. För låg användarvänlighet, tillgänglighet till information och resurser, överföringskapacitet, bild- och ljudkvalitet o.s.v. pekas ut som hinder för ökad användning kommunikationslösningar för att ersätta resor. E-post och telefoni ses som gammal teknik och det skulle i så fall behövas ny teknik för att ersätta resor. Ett sätt att pröva vilken betydelse teknikhinder verkligen har är att följa pilotprojekt där man försökt att komma förbi några av hindren. Under hösten 2007 deltog jag i en utvärdering av ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter av ett pilotprojekt i Dalarna (Moberg m.fl. 2008). Arbetsförmedlingen fick för ett antal år sedan direktiv om att alla kunder skulle få likvärdig tillgång till deras tjänster. Arbetsförmedlingen i Dalarna behövde därmed en ny lösning för de norra delarna av länet och beslöt så småningom att vara med och driva utvecklingsprojektet » Service, utveckling och kommunikation Dalarna «. Detta ledde fram till den s.k. 128 DEL D
distansmötesplatsen, en lösning på tillgängligheten som idag används i åtta kontorsmiljöer på Arbetsförmedlingens s.k. e-kontor i Idre, Orsa, Sälen, Särna, Vansbro och Älvdalen samt vid kontoren i Malung och Mora. Tidigare har, på orter utan kontinuerlig bemanning, bl. a. s.k. nyanmälan vid arbetslöshet skett genom att den nyblivne arbetslöse tog en första kontakt med Arbetsförmedlingen via telefon. Då bokades ett möte in som genomfördes då arbetsförmedlare (någon dag per vecka) bemannade ortens lokalkontor. 26 Distansmötesplats vid Arbetsförmedlingen i Vansbro, Dalarna. Foto: Charlie Gullström. Nu kan man på de sex orterna med e-kontor alla vardagar nyanmäla sig som arbetssökande via distansmötesplatsen (fortsättningsvis kallad distansen). Distansen består av ett litet rum eller en avgränsad yta. Bild- och överföringstekniken finns, i den prototyp som använts i projektet, samlad i en möbel (se bild). Möbeln är designad tillsammans med användare som en del av utvecklingsprojektet enligt ovan. Möbeln håller en halvtransparent kvadratmeterstor spegel upprätt. Bakom spegeln sitter en bildskärm. Undertill finns en kamera som via spegeln avbildar användaren. Resultatet är att man kan kommunicera via något som kan beskrivas som en tvåvägs storbilds-tv med möjlighet till direkt ögonkontakt. 27 Alternativ till resor 129
Page 1 and 2:
Stockholmarnas resvanor - mellan tr
Page 3 and 4:
Abstract Greger Henriksson: [Travel
Page 5 and 6:
Innehåll Förord 7 DEL A Inledning
Page 7 and 8:
Förord det här ska handla om tid
Page 9 and 10:
DEL A Inledning 1. Storstadstrafik
Page 11 and 12:
Godstransporterna står sammantaget
Page 13 and 14:
I projekten har jag samarbetat med
Page 15 and 16:
och några strax utanför och flert
Page 17 and 18:
pekar på olika möjligheter att i
Page 19 and 20:
ter och platser som varit start och
Page 21 and 22:
2. Att analysera resvanor i detta k
Page 23 and 24:
Färdmedelsvalen styrs i hög utstr
Page 25 and 26:
Om man skulle lyckas bygga förbind
Page 27 and 28:
som utgör vardagstillvaron. Även
Page 29 and 30:
erg kan visa på resandets konkreta
Page 31 and 32:
krafter starka. Som jag tolkar Gods
Page 33 and 34:
är planerat och på den andra de s
Page 35 and 36:
mer att följa det kulturanalytiska
Page 37 and 38:
enligt Wilk också ske medvetet rep
Page 39 and 40:
senterar självklart förnuftiga sv
Page 41 and 42:
är också tydligt att politiska av
Page 43 and 44:
Intervjun med Tina gjordes i februa
Page 45 and 46:
DEL B Stockholmsförsöket 3. Reakt
Page 47 and 48:
I försöket ingick att ett antal o
Page 49 and 50:
de som har minst betalningsförmåg
Page 51 and 52:
intervjuare (Lars Westberg, Stockho
Page 53 and 54:
nina: Jag tror att det blir en änn
Page 55 and 56:
jag det är sjukt. Då tycker jag a
Page 57 and 58:
Storstockholm. Namn på platser som
Page 59 and 60:
sven: Ja, för det första är det
Page 61 and 62:
nandet för dem är abstrakt. De f
Page 63 and 64:
Tullkepsen satte man på när man s
Page 65 and 66:
ståndpunkter som inte var direkt k
Page 67 and 68:
kringfartsleder (vilket är precis
Page 69 and 70:
Jag menar att försöket skapade en
Page 71 and 72:
4. Ändrat resande? syftet med för
Page 73 and 74:
som bodde utanför innerstan angav
Page 75 and 76:
har resorna till innerstan via park
Page 77 and 78: han åka fram och tillbaks. Så gö
Page 79 and 80: smed i Högdalen, på ungefär en k
Page 81 and 82: mening och stadga skapas i tillvaro
Page 83 and 84: mande kostnaden var en bidragande o
Page 85 and 86: för att få den lägre avgiften.
Page 87 and 88: politiken och egennyttan utifrån e
Page 89 and 90: Även Kerstin hade trots en grundl
Page 91 and 92: En av de intervjuade som under för
Page 93 and 94: DEL C Leva med eller utan bil 5. Bi
Page 95 and 96: sökningarna. Jag har valt att i f
Page 97 and 98: Olle och Wilma Boman, som jobbar ut
Page 99 and 100: äldrarna som intervjuades hade tv
Page 101 and 102: arnens skjutsningar som improvisera
Page 103 and 104: Här ser vi alltså ett exempel på
Page 105 and 106: hade mer av variation och kortsikti
Page 107 and 108: Studentfamiljer och innerstadsbor B
Page 109 and 110: till Stadsbiblioteket vid Odenplan
Page 111 and 112: för sitt flitiga resande till tät
Page 113 and 114: Johan och Sofia köpte på våren,
Page 115 and 116: faktiskt. Kanske det är lite snabb
Page 117 and 118: len. Betraktade som just handlingsm
Page 119 and 120: t. ex. barnfamiljerna som är motta
Page 121 and 122: hur de vill ha det när barnen väx
Page 123 and 124: DEL D Alternativ till resor 7. Elek
Page 125 and 126: och ge dem beställningar på det m
Page 127: nisation och interna kultur verkar
Page 131 and 132: fon eller internet skulle erbjuda (
Page 133 and 134: kerhet och Ingrid som arbetar med d
Page 135 and 136: och har ett högre prisläge. 30 Ja
Page 137 and 138: Han har fått en kompis som är upp
Page 139 and 140: Delvis har det med datorer att gör
Page 141 and 142: lig, bidrar till att förändra tid
Page 143 and 144: innebär att resor i tjänsten inte
Page 145 and 146: 8. Resvanor i ett livsperspektiv hu
Page 147 and 148: niklas: Det var egentligen där som
Page 149 and 150: som han sålde halva företaget, de
Page 151 and 152: Stockholm. Efter några månader k
Page 153 and 154: Ett sätt att se på detta är att
Page 155 and 156: individuella handlingsmönster, bå
Page 157 and 158: eller bort? Jag undrar också under
Page 159 and 160: som marginella faktorer som påverk
Page 161 and 162: egionen och själva innerstaden. Ja
Page 163 and 164: medlet för pendlingsresan, sättet
Page 165 and 166: esa skulle kunna betecknas antingen
Page 167 and 168: sammanföll flera slags förändrin
Page 169 and 170: Jörgen Sjöström (2008) att en ob
Page 171 and 172: statistisk, ekonomisk respektive po
Page 173 and 174: kande. En förståelse för vad oli
Page 175 and 176: mellan kulturanalys och dessa andra
Page 177 and 178: ole in everyday life and are used t
Page 179 and 180:
than her transport of children, whi
Page 181 and 182:
cations are used. Such professional
Page 183 and 184:
The car can be seen as the decisive
Page 185 and 186:
Noter 1. Övriga växthusgaser räk
Page 187 and 188:
de ideologier och praktiker som kr
Page 189 and 190:
Litteratur Aftonbladet (2005). Grä
Page 191 and 192:
Hansson, Sven Ove (2007). »What is
Page 193:
med geografiska och könsmässiga v
show all

Stockholmarnas resvanor - mellan trÃ¤ngselskatt och klimatdebatt

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?