Stockholmarnas resvanor - mellan trängselskatt och klimatdebatt

(t.ex. besöka nya köpcentra, skaffa sig motion på vägen till jobbet eller
genomföra tidskrävande projekt i hemmet) kan vara både god- och elakartade
ur aktuella miljöperspektiv. Vad humanvetare kan bidra med är analyser
av människors villkor och val. Vi kan synliggöra över- och underordnade
motiv bakom handlingar i en viss kontext, och därmed också (även
om det görs påfallande sällan) komma med förslag på hur socialt önskvärda
(t.ex. relativt miljövänliga) handlingsmönster kan gynnas.
När forskare utforskar ett fält gör de det ur olika perspektiv, som gör
vissa saker synliga och andra osynliga, somligt betydelsefullt eller centralt
medan annat glider undan. Både för min egen del och för andra forskningstraditioner
som intresserar sig för resorna i storstan behöver frågan
ställas om hur tolkningsramar och tolkningsföreträden skapas. Man bör
vara vaksam på undersökningars underliggande premisser samt på sättet
att konceptualisera, beräkna och definiera problem, rama in en studie och
strukturera en analys. Det är t.ex. vanligt att man definierar den teknologiska
potentialen för att minska miljöpåverkan och därefter intresserar
sig för sociala hinder för att nå detta mål. Men samhällsvetenskaplig och
humanistisk forskning bör naturligtvis vara med och definiera problemen
och möjligheterna och inte bara komma in på slutet och studera vilka hindren
för ett redan definierat mål är.
Därför bör vetenskapliga perspektiv dra nytta av att slipas mot varandra
under olika samarbetsformer. Det finns dominerande perspektiv, t ex
ekonomiska, som baseras på aggregerade värden för samband mellan olika
mätbara faktorer. Ibland hindrar dessa perspektiv att mer specifika och
lokala samband och möjligheter förs upp på agendan. Det är helt enkelt
inte sådana man är van att modellera. Men detta skulle kunna avhjälpas just
genom tvärvetenskapligt samarbete och metodutveckling.
Forskning bidrar, utifrån sina förutsättningar, till de övergripande frågorna
om miljödriven (hållbarhetsdriven) förändring. I förhållande till de
problem avhandlingen behandlat är det troligt att särskilda framsteg kan
göras i mötet mellan forskare och discipliner. Där kulturanalysen kan bidra
med förståelse för människors vardagsverklighet och generalisera denna
i termer av kulturella mönster hos olika grupper kan annan miljöforskning
utmejsla frågeställningar och förutsättningar. Ur miljövetenskapliga
perspektiv kan man beräkna trafikvolymer, utsläpp och önskvärda förändringar
utifrån ett givet mål, t.ex. det svenska nationella klimatmålet.
Andra forskare inriktade på miljöfrågor tar sig an vad politiker har för
några möjligheter att påverka genom ekonomisk politik eller via planering
av bebyggelse och infrastruktur. Ytterligare andra diskuterar vilka möjligheter
pågående utveckling i s.k. stora tekniska system kan innebära. Mötet
174 DEL D