Stockholmarnas resvanor - mellan trängselskatt och klimatdebatt

och ge dem beställningar på det material som var fjortonde dag ska bli ett
nytt nummer av tidskriften.
Erika tar också konkreta e-postmeddelanden som exempel. Ett sådant
innehöll en inbjudan till ett seminarium som verkade viktigt för henne och
hon gick dit. Men det visade sig vara mindre intressant och Erika kände att
hon slösat bort sin tid. Missen att gå på seminariet kan hänga samman med
att Erika inte så lätt kan avgöra vad som är eller kan bli användbar information.
Hon säger att mycket av hennes tid går åt till att söka kunskap och att
förankra idéer och beslut internt. En osäkerhet kring vad som är mer eller
mindre relevant verkar påverka hennes sätt att sköta sin e-post.
I Beatas och Erikas förhållningssätt ser jag ett mönster när det gäller
relationen mellan yrkesroll och kommunikationsanvändning. Detta mönster
går igen i mina andra intervjuer med yrkesfolk. I någon mening har alla
intervjuade konkreta slutmål för sitt arbete, något de så att säga levererar. 23
En revisor (med arbetsplats på ett kontorshotell) levererar t. ex. granskade
årsbokslut åt företag. Två experter på en myndighet lämnar ifrån sig dokument
som fungerar som beslutsunderlag åt politiker. Säljare har köpeavtal
med kunder som slutmål för sin verksamhet. Och så vidare.
Men det finns gradskillnader mellan hur mycket av arbetet som faktiskt
ägnas åt färdigställandet av slutprodukter. Gradskillnaderna kan sägas innebära
att man vid den ena polen finner tjänstemän som ägnar större delen av
sin tid åt att skapa och underhålla kontakter samt att söka kunskap, som
endast eventuellt kommer till direkt nytta för något som de levererar. Vid
den andra polen tycker jag mig ha funnit dem som ägnar större delen av
tiden åt att konkret skapa produkter som de regelbundet lämnar ifrån sig.
När det gäller chefredaktören Beata skulle jag vilja placera henne ganska
nära den sistnämnda, konkret utförande polen, medan Erika på Ericsson
hamnar närmare polen där mesta tiden går till kunskapshantering och
kontaktskapande snarare än till att genomföra och avsluta väl definierade
arbetsuppgifter.
Man kan också uttrycka Beatas och Erikas olika yrkesroller och
kommunikationsstrategier, som jag här skissat dem, i ANT-termer. Beata
är med och driver ett moget kommersiellt projekt, nämligen att ge ut en
tidskrift. Erikas roll kan snarare ses som att vara med och utforma nya
projekt (t.ex. affärsidéer) och driva dem mot den slags mognad som tidskriftsprojektet
redan har. Erika behöver involvera andra aktanter, inom
och utom företaget. Hon blir också indragen i andras projekt, något som
med ANT-terminologi innebär att projekten översätts på henne. I detta
nätverk av projektskapande används olika kommunikationsformer för
olika syften.
Alternativ till resor 125