Stockholmarnas resvanor - mellan trängselskatt och klimatdebatt

innebär att planen från Stockholm går senare än planen till Stockholm. 29
Yngve påpekar att därför » hade stockholmarna kunnat resa istället «.
Dagliga tidsscheman laborerar människor med på individuell nivå, men
ibland handlar det som detta visar om något som kräver en kollektiv planering.
Förhållandet mellan tjänstemännen på de olika myndigheterna kan alltså
diskuteras i termer av hur tillgängligheten rent praktiskt ser ut, upplevs och
på vems villkor den tillgodoses. Tillgänglighet handlar bl. a. om makt, och
en relativt perifer lokalisering kan innebära en viss maktlöshet i förhållande
till dem med mer centralt lokaliserade kontor.
Det verkar som om även Ingrid (på Boverket i Karlskrona) ställs inför
motsvarande problematik som Yngve för resor till samarbetspartners på
andra håll i landet. Av resedagböckerna att döma har de liknande resmönster.
En skillnad finns dock i hur de vinklar sin framställning av problemet.
Ingrid framhåller sina gränser för vad som är acceptabelt när det gäller
resor till Stockholm. Det ska helst vara heldagsmöten om hon ska åka, inte
kortare. Det kan dock hända att hon åker på ett kortare möte om hon kan
kombinera det med att träffa någon annan kollega. Hon säger också att hon
förhandlar om klockslag för mötena med de ansvariga. Yngve och Ingrid
har alltså olika attityder när de svarar. Yngve säger » kommunikationer och
tider passar ofta stockholmarna bättre « och Ingrid säger » jag ser till att det
passar mig också «. Men grundförhållandet, att det finns en maktaspekt i
obalansen i tillgänglighet, är detsamma för dem båda.
Förortshotell i mellanprisklassen
Det finns andra former av omlokalisering, nämligen då individer väljer att
arbeta nära hemmet på ett kontorshotell. Detta kan ses som ett alternativ
mellan att arbeta hemifrån och på ett traditionellt kontor. Kontorshotell
kan betraktas som den renodlat kommersiella formen av s.k. grannskapscentraler,
ett begrepp som brukades för något decennium sedan. De antogs
kunna ligga i lokala centra, vara kommunikationsmässigt välutrustade och
tillgängliga för alla i grannskapet. (På engelska har begreppet Telecottages
använts.) Oavsett vad man kallar lokaler av detta slag (skärgårdskontor,
glesbygdskontor folkets hub eller något annat) så verkar det ännu så
länge handla om en företeelse av marginell betydelse. En kartläggning av
kontorshotellen i Stockholmsområdet visade att flera av kontorshotellen
i Stockholms förorter huvudsakligen befolkades av gäster som bodde i
närområdet. Detta var inte fallet med kontorshotellen i city och inte heller
med de kontorshotell i andra delar av Stockholm som tillhör kedjor
134 DEL D