Stockholmarnas resvanor - mellan trängselskatt och klimatdebatt

I juni 2006 berättade Nils att det ändå » inte blev kommunalt « eftersom han
är » bekväm «. Tidsskillnaden mellan kollektivt och bil har stor betydelse
– med bil tar resan till jobbet på Södersjukhuset 20 minuter, kollektivt 45–
60 minuter, berättade han. Till saken hör att han hade upplevt hur denna
skillnad ökade när Södra länken öppnades 2004 (se kartan över Stockholms
innerstad, i söder). Innan dess tog bilresan längre tid. Även den relativt
låga p-kostnaden på jobbet (20 kr) medverkar till att han nästan alltid tar
bilen.
I inledningen berättade Tina från Täby om sina planer att ställa bilen och
åka kommunalt. Men till skillnad från Nils såg hon inte kostnaden som
avgörande för det ställningstagandet.
tina: Men alltså det viktiga för mig är inte att klara mig undan pengarna,
för att jag har råd att betala den här trängselskatten, men jag tycker
att försöket är tokigt utformat, jag tycker faktiskt det.
Många som var kritiska reagerade, som redan påpekats, instinktivt med att
helt undvika betalstationerna under beskattad tid. Nils och Tina hörde till
dem. Men inte heller Tina ändrade sina vanor så som hon tänkte. Istället
fortsätta hon att köra och betalade skatten från sin första arbetsdag i januari.
Några gånger har hon dock åkt kommunalt till jobbet. Dessa tillfällen
låter hon i intervjun tjäna som exempel på den tidsåtgång och ovisshet som
hennes pendlingsresor med kollektivtrafik är förknippade med.
Även Greta som är i 25-årsåldern och bor på Gärdet hade planer på att
minska sitt bilresande. Hon tänkte helt enkelt göra sig av med bilen.
greta: När det här skulle genomföras då hade jag tankar på att avveckla
bilen. Trängselavgifterna var ett ganska stort skäl som gjorde att det kanske
var dags att göra sig av med den. Jag var verkligen på väg att sälja den
och skulle just sätta in en annons. Men sen när jag inte gjorde det och det
blev trängselavgifter tyckte jag inte att jag blev så påverkad av dem ändå.
Det har gått ganska okej, jag har inte märkt av dem så mycket.
Här ser vi exempel på tre personer som före försöket planerade att ändra
sitt bilresande, men som sedan inte gjorde det. Enligt kunskaps- och attitydundersökningen
(Gustavsson 2006) var det 17 procent som i undersökningen
hösten 2005 trodde att de skulle ändra sitt bilresande. Våren 2006
uppgav 25 procent att de faktiskt ändrat sina bilresor. Det var alltså fler
som ändrade sitt bilresande än som sade att de hade tänkt göra det.
I kunskaps- och attitydundersökningen redovisades vad respondenterna
(under försöket) uppgivit som främsta skäl till att man föregående vecka
valt att åka bil till eller genom innerstan under avgiftsbelagda tider. Av dem
72 DEL B