Stockholmarnas resvanor - mellan trängselskatt och klimatdebatt

DEL A Inledning
1. Storstadstrafik
hur får människor sina resvanor? Frågan knyter an till en allt mer intensiv
debatt om transportsystemens framtid i förhållande till miljö- och
klimatfrågorna. Vardagslivet i en storstad som Stockholm är beroende av
att transportsystemen fungerar och detta beroende är betydligt mer komplext
än i en mindre stad. För det första gäller detta själva infrastrukturen
och transportsituationen i sig. Det finns många trafikslag och olika sätt att
resa på. Vad det kostar att resa, hur lätt, svårt eller osäkert det är att ta sig
fram eller att passa en tid varierar mellan olika delar av staden, resvägar och
tider. För det andra är kombinations- och valmöjligheterna stora i storstan
när det gäller de sysslor och aktiviteter som utgör vardagslivet. Livet
kan rutas in respektive improviseras mot bakgrund av var verksamheter
är lokaliserade och hur de schemaläggs. Kunskap om valmöjligheter och
eventuella hinder och genvägar är därför nödvändig och trafiken är något
människor pratar mycket om och ibland upprörs över. Bostadsläget värderas
t. ex. i timmar och minuter. Man funderar ofta kring hur lång tid det tar
att komma in till stan eller till jobbet.
På en politisk nivå ökar komplexiteten med en stads storlek. I Stockholmsområdet
försöker tjugosex kommuner att samverka med varandra,
med landsting och stat. Årtionden förflyter ofta mellan ett första beslut
kring en trafiklänk och en eventuell byggstart. Kring trafikplaneringen
finns olika ekonomiska intressen som bevakar den och försöker flytta fram
sina positioner.
In i denna blandning av överväganden och samordning på en individuell
respektive storskalig nivå förs hela tiden nya ideologiska och vetenskapliga
ståndpunkter kring samhällsekonomi, miljö, hälsa, fördelningsaspekter
och andra samhällsmål.
Det är mot bakgrund av denna komplexitet, både i resmönster och planering
av staden och trafiken, som det är intressant att förstå hur invånarna
Inledning