Stockholmarnas resvanor - mellan trängselskatt och klimatdebatt

går och sen lagar vi dom när det blir nödvändigt. Och det får kosta vad
det kosta vill då.
De intervjuade verkar vara relativt okänsliga för vad det kostar att ha och
åka bil, vilket kan bero på deras hushållsinkomster är höga jämfört med
riksgenomsnittet. Men i familjen Runeberg bekymrade man sig för de stora
reparationskostnader man haft för bilarna på sistone. En tid före intervjun
hade Ninas bil gått sönder och eftersom hon bara har körkort för automatväxlad
bil kunde hon inte använda familjens andra bil. Nina säger » då stod
jag alltså utan bil « med ett eftertryck som signalerar att det var en ohållbar
situation med tanke på jobbet och familjen. Ett alternativ var att hyra bil,
men det tyckte hon var för dyrt. Reparationskostnader har lett till att Nina
bestämt sig för att gå tillbaka till tjänstebil, som hon har haft tidigare. En
slags smärtgräns för vad bilarna får kosta verkade ha uppnåtts.
De goda kollektivförbindelserna i innerstaden stödjer naturligtvis relativt
miljövänliga färdmedelsval medan begränsad framkomlighet och osäkra
parkeringsmöjligheter kan betraktas som hindrande strukturer för biltrafiken.
Hur har då de intervjuade påverkats av dessa förhållanden? Jo, man
verkar åka kollektivt, taxi och promenera i betydligt högre utsträckning
där, jämfört hur man tar sig fram i övriga delar av regionen. Man kan naturligtvis
diskutera om dessa specifika innerstadsvanor höjer beredskapen för
att resa på andra sätt än med (egen) bil även på andra ställen. Det visar
åtminstone att de intervjuade har en god förmåga att anpassa sig till lokala
förutsättningar. Men för att färdmedelsvalen ska påverkas även i områdena
där de bor krävs förmodligen lika kraftfulla samverkande strukturer som i
innerstaden. Den historiska utveckling och samhällsplanering som bidragit
till de särskilda innerstadsförhållandena påverkar förmodligen de flesta
som kommer dit. Sätt att anpassa sig till detta är att samordna flera ärenden
i innerstaden eller uträtta dem i anknytning till arbetsdagen (om man jobbar
i eller nära innerstaden).
Tjänstebilsförmånen visade sig också ha stor inverkan på några av de
intervjuades resbeslut och resvanor. De påverkades i riktning mot en ökad
andel bilkörning och troligen också till ett mer omfattande resande. För
den enskilde fungerar förmånen som ett ekonomiskt styrmedel, men styrmedel
brukar definieras ur samhällets synvinkel. Ur detta perspektiv är det
främst genom lagar och regler (juridiska styrmedel) som användandet av
tjänstebilar kan påverkas.
Eftersom mitt urval gjordes i villaområden där genomsnittsinkomsterna
är de högsta (Danderyd) eller bland de högsta (Nacka) i landet är det inte
så konstigt att de med bilförmån var överrepresenterade. Av de nio för-
98 DEL C