Stockholmarnas resvanor - mellan trängselskatt och klimatdebatt

man kunnat minska på resandet (Moberg m.fl. 2008). Man sparar framförallt
kostnader, men även restid och bränsle och får därmed en minskad
miljöpåverkan av verksamheten. De arbetssökande i stort sparar också
pengar och restid (om de annars skulle ha rest till en centralort) och har
dessutom fått en ökad tidsmässig flexibilitet i tillgänglighet till arbetsförmedlingens
tjänst.
Vad som förändrats går därmed att diskutera med hjälp av Shoves begrepp
kring smidighet (convenience) och tidsförskjutning (shifting time). Liksom
kommunikationsteknologier i allmänhet erbjuder denna speciella teknik
för detta speciella användningsområde möjligheter att laborera med tillvaron
i förhållande till andra aktiviteter, krav och möjligheter i vardagen. Jag
återkommer till Shove’s begrepp i slutet av kapitlet och då i förhållande till
flera av kapitlets fallstudieexempel.
Rapporterna från demonstrationen har också visat att ett flertal faktorer
är annorlunda efter införandet. Tiden per nyanmälan/möte sjunker t. ex.
Jag ska inte närmare gå in på detta utan bara konstatera att detta bör ha
att göra med att medierade möten och elektronisk närvaro alltid är något
kvalitativt annorlunda än närvaro i verkliga livet.
Det som mer allmänt är intressant med exemplet från Dalarna är maktoch
tid/rumsaspekterna. Man kan anta att en introduktion på andra företag
och för andra slags möten också kommer att vara beroende av sådana
aspekter. Det kommer förmodligen sällan att handla om att rätt och slätt
» ersätta resor «. Teknikanvändningen griper in i och är beroende av sociala
och institutionella relationer. Den är också beroende av vilka möjligheter
och krav människor upplever i relation till att organisera om sin dagliga
tillvaro i tiden och rummet. Andra organisationer är intresserade av just
denna teknik, bl. a. myndigheten Boverket som jag nu ska använda som
exempel när vi går över till kapitlets andra del om arbetets lokalisering.
Lokalisering av arbetsplatser
Vad händer på lång sikt när ett företag eller en myndighet omlokaliseras,
hur påverkas resvanor och resbehov? Först vill jag kort behandla Boverket
som exempel för att därefter gå in på en annan omlokaliseringsstrategi,
nämligen kontorshotell.
Boverket är en myndighet som 1989 flyttade, eller som man brukar säga
utlokaliserades, till Karlskrona från Stockholm. (Boverket bildades i juli
1988 när Planverket och Bostadsstyrelsen, båda med säte i Stockholm,
slogs ihop). På Boverket arbetar ungefär 190 personer. Många av dem är
handläggare med ansvar för olika specialområden. Jag har här valt att kalla
dem experter. Bland dessa intervjuade jag Yngve som arbetar med brandsä-
132 DEL D