Stockholmarnas resvanor - mellan trängselskatt och klimatdebatt

Meningen med kontoret
Etnologen Birgitta Conradsson (1988) skriver i sin avhandling om vad som
i början och mitten av förra århundradet utgjorde lockelsen med att arbeta
på kontor. Hon menar att kontorsarbetet i sig sällan framstod som glamoröst.
Det var snarare kontorsmiljön och dess synliga prestige som lockade.
För många var dock drömmen om storstan det viktigaste. Traditionellt sett
har en av de upplevda fördelarna med kontoren varit att de legat i storstäderna
och erbjudit närhet till bl. a. affärs- och nöjesgator (a.a.). Värdet av
kontorens centrala lägen devalverades förmodligen något i takt med förortsboendets
expansion. Å andra sidan kan »det dagliga flyttbeteendet« för
många förortsboende kontorsanställda uppfylla ett behov av omväxling, ge
såväl rörlighet som rotfasthet (Vilhelmson 2002).
Drömmen om kontoret har förmodligen blivit än svagare i takt med att
fler kontor byggts i städernas ytterområden under de senaste decennierna.
Men säkerligen finns fortfarande förväntningar om tillgång till kommers,
lunchrestauranger och nöjen. Detta borde i så fall ha betydelse för kontorshotellens
lägen och attraktivitet.
Conradssons undersökning omfattar de anställda vid ett enda kontor.
Hon skriver att deras val av just denna arbetsplats oftast var till synes godtyckligt,
många hamnade där för att det » låg närmast till « (Conradsson
1988:73). Här finns en parallell till kontorshotellen, flertalet av dem jag
intervjuade där har valt just det aktuella kontorshotellet för att det låg närmast
till.
Tidsförskjutning, bekvämlighet och flyt
Ett sätt att förstå valen bland kontorshotellens gäster är att utgå från Elisabeth
Shoves diskussioner kring smidighet och tidsförskjutningar. Även
ANT-perspektivet är användbart. Shove (2003) använder begreppet convenience
(bekvämlighet och smidighet) när det gäller fritid och privat konsumtion,
men det är uppenbart att diskussionen även går att föra kring
förändringar av arbetslivet. E-postens intåg har t. ex. erbjudit möjligheter
att » flytta tid « (shift time).
Det tjänstemännen i de tre valda fallen gör när de arbetar på kontorshotell
eller hemma är att trixa lite med arbetslivets spatiotemporala struktur.
De utnyttjar tjänster och teknologier som erbjuder bekvämlighet och smidighet
(convenience) – t. ex. e-post, bil och telefon för att öka sitt individuella
friutrymme.
Man kan tänka sig att konsulten Niklas strategi (att undvika rusningstrafik
genom att ha en arbetsplats halvvägs in till innerstan) om den blir van-
140 DEL D