Stockholmarnas resvanor - mellan trängselskatt och klimatdebatt

gas fäster uppmärksamheten på att det inte heller för experterna var solklart
hur olikartade målsättningar som förbättrat flyt i trafiken, minskad
klimatpåverkan och minskade skadliga halter av föroreningar ska vägas
mot varandra och optimeras i utformningen av ett avgiftssystem.
En juridisk fråga var om försöket gällde en skatt eller en avgift. Ett par
av de intervjuade hade fäst sig vid denna aspekt. Dennis från Djursholm
menar t. ex. att administrativa barnsjukdomar samt andra avigsidor bör
rättas till före ett eventuellt återinförande. Han tycker att det ska vara en
avgift, inte en skatt – och att avgiften ska kunna vara avdragsgill.
Henrik från Hässelby tyckte att vissa saker under försökets gång stärkte
hans negativa uppfattning, exempelvis upplevde han en ökad trafik på
Essingeleden. Han blev dock mer positiv till registrerings- och betalsystemet:
» tekniskt har det från min sida sett fungerat väldigt bra. […] Nyttan
av det hela är en annan sak. Tittar man på det så har jag väldigt blandade
känslor «. Även Karl från Täby Kyrkby var positivt överraskad över att
tekniken fungerade trots en i övrigt negativ inställning till trängselskatt:
» Sen blev man väldigt förvånad när hela det här datasystemet fungerade.
Det trodde jag aldrig att det skulle göra. «
Därmed har jag gått igenom de sex aspekter på försöket som jag menar
väckte starka reaktioner: den politiska beslutsprocessen, samhällets kostnader
för provperioden, social rättvisa (fördelningseffekter), trängselskatten
som ett ingrepp i vardagslivet, utformningen av avgiftssystemet samt
synen på hur trafikproblemen bör lösas. Åsikterna och ställningstagandena
födde också impulser att handla i enlighet med dessa.
Ryggmärgsreaktioner?
När trängselskatten infördes ställdes människor inför olika nya handlingsalternativ
för sina vardagsresor. En barnbok från 1950-talet (Prøysen 1956)
handlar om en killing som lärt sig räkna och gärna vill tillämpa sin nyvunna
kunskap på de andra djuren. För den som är van att räkna kan det verka
betydelselöst eller ofarligt. Men de andra djuren kunde inte räkna och ville
inte ställa upp på killingens stolligheter. De ville verkligen inte bli räknade.
Vad har detta med Stockholmsförsöket att göra? Jo, många som inte
tyckte om trängselskatten verkar heller inte ha velat bli räknade. De ställdes
i alla fall inför ett dilemma. De kunde antingen köra som vanligt, betala
och därmed anpassa sig till själva den ekonomiska pålagan. Eller så kunde
de undvika att köra och slippa betala. Men då bidrog de istället till att biltrafiken
minskade, vilket var en officiell målsättning med skatten.
I sagan uppfattar djuren att killingen gör något med dem, trots att räk-
60 DEL B