Stockholmarnas resvanor - mellan trängselskatt och klimatdebatt

Att pendlingsresorna är mest rutinartade och dessutom tydligt bestämda
av strukturella förhållanden behöver dock inte betyda att de är viktigast
för utvecklingen av individens resvanor. På lång sikt kan man se hur resvanorna
byggts upp i förhållande till bostadskarriär, yrkesliv och familjesituation.
(När jag ställt frågor kring dessa saker har även andra typer av
omständigheter som påverkat de långsiktiga anpassningarna dykt upp i de
intervjuades berättelser.)
Det är tydligt att barnens tillkomst varit drivande bakom flyttbesluten.
Alla fem paren i bilfamiljstudien har flyttat till villaförorter strax före eller
efter första barnets ankomst. Barnens uppväxtbetingelser är det motiv
bakom flyttbeslut som oftast förs på tal. Sådana motiv är kulturellt påverkade.
Platser värderas utifrån vardagliga diskurser kring t. ex. upplevelse
av trygghet, men även kring andra behov och önskemål som är möjliga att
tillfredsställa med olika boendealternativ.
I första hand tillfredsställer bostadsvalen sociala motiv. Förutom barnens
bästa har man vägt in sina egna rötter i flyttbesluten. I tre av familjerna
innebar flytten till Nacka respektive Danderyd en återkomst för åtminstone
en i paret.
När resvanorna förändrats i samband med flyttarna är detta därmed en
anpassning till att både bostads- och familjesituation förändrats. Anpassningarna
av resvanorna är dock inte alltid helt kalkylerade på förhand. Det
finns en viss eftersläpning som innebär att man efter hand upptäcker vad
som fungerar bäst och exempelvis skaffar (ytterligare en) bil efter en tid.
Byten av arbetsplats verkar i motsats till familjens tillväxt inte påverka
flyttbesluten. Däremot påverkar arbetsplatsbytena resvanorna, och särskilt
då färdmedelsvalen. Parkeringsmöjligheter och skillnaden i tidsåtgång mellan
att åka bil eller kollektivt är (föga överraskande) exempel på sådant som
avgör färdmedelsvalet för pendlingsresan.
Har då styrmedel någon betydelse vid dessa förändringar? Ja, det visar
sig att de stödjande strukturer som kan påverkas främst via samhällsplanering
är viktiga. När det gäller byte av arbetsplats är framkomlighet och parkering
viktiga faktorer. Endast om p-möjligheterna är dåliga och trängsel
eller tidsåtgång upplevs större för bilalternativet väljer man kollektivtrafik
i dessa hushåll. 32 Dåliga p-möjligheter innebär att det är osäkert om man
hittar en plats eller att kostnaden är ungefär lika hög som för en kollektivresa
tur och retur. Som tidigare nämnts är även lagar och regler (inklusive
övervakning och sanktioner) ett viktigt styrmedel när det gäller parkering.
I bilfamiljstudien har jag inte kunnat se att styrmedel genererat kritiska
livssituationer eller val. Åtminstone inte om man med kritisk menar en
avgörande betydelse. Styrmedlen bör, för just dessa hushåll, snarare ses
158 DEL D