Stockholmarnas resvanor - mellan trängselskatt och klimatdebatt

smed i Högdalen, på ungefär en kvart. Lars är 48 år och bor i en liten villa
med fru och två av sina fyra barn (de två äldsta har nyligen flyttat hemifrån).
Lars har flera cyklar och familjen har en bil. Jag frågade Lars varför
han t. ex. inte cyklar till jobbet istället. Han svarar att han har ett tungt
arbete och inte tycker om att komma svettig till jobbet. Han provade dock
att cykla för ett antal år sedan för motionens skull.
lars: Nej, sen så jobbar jag hela dagen och blir smutsig och svettig och
så går jag in och duschar för att bli av med skiten så att säga. Så kommer
jag nyduschad och hoppar på cykeln och cyklar jag då fort hit hem då är
jag dyngsvettig igen, så att det blev så opraktiskt.
En annan person med liknande jobb skulle förmodligen resonera annorlunda,
särskilt eftersom moped är så pass ovanligt för pendlingsresor. Poängen
är att mönstren som avviker från den vanliga bil- eller kollektivpendlingen
tydliggör att valet mellan färdsätten inte bara handlar om praktiska
lösningar och likvärdiga alternativ. Resandet är förvisso invävt i dagliga
rutiner varigenom det stabiliseras så att valen upprepas. Men resandet är
också känslomässigt laddat. För Lars känns det rätt att åka moped till jobbet.
Men när det gäller resor på fritiden verkar Lars inte köra så mycket
moped.
greger: Du säger att du inte cyklar till jobbet. När cyklar du?
lars: Det är en bra fråga. Det undrar min familj också eftersom de ser
hur många cyklar jag har. Jag cyklar väldigt lite, det gör jag. Så att det
blir oftast om man ska på föräldramöte eller om man har glömt en liter
mjölk eller […] Det blir liksom inga långa turer.
greger: Varför tar du inte moppen då? Blir det en avvägning då på
något sätt eller? […] Hur ska du veta vad du ska hoppa på för något?
Du kan ju gå ut här genom dörren så har du cykel, moped och bil att
välja på. När bestäms det vilket du tar om du ska handla mjölk eller gå
på föräldramöte?
lars: Nej, men jag tror att det hänger lite mera på att mopeden, den är
jag rädd att de ska sno. Så jag har moppen inne i boden eller inne på jobbet.
Jag har liksom inget lås på den. Då är det ju lite bökigare att plocka
fram den också.
greger: Men vadå lås, du har väl något? […] Om du skulle råka ställa
den på gatan någon gång då är den liksom tillgänglig för vem som
helst?
lars: Så därför gör jag aldrig det.
Stockholmsförsöket 79