Stockholmarnas resvanor - mellan trängselskatt och klimatdebatt

mellan olika människor kan förstås mot bl. a. denna bakgrund. Till några
av de intervjuade ställde jag frågan om det funnits några kriser i resandet.
Båda familjerna i Nacka tog upp skjutsningarna till fritidsaktiviteter. I båda
fallen var det en dotter det gällde, de var duktiga i gymnastik respektive
simning och behövde skjuts till staden respektive Saltsjöbaden. När kraven
på antalet träningstillfällen ökade blev det så att de slutade, bl. a. för att det
blev för krävande med skjutsningarna.
Det är många av de intervjuade som så gott som alltid tar bilen till jobbet.
Men det är inte alltid frågan » varför tar du bilen? « leder till ett uttömmande
svar i förhållande till mina frågeställningar. (I detta fall är den kombinerade
metoden inte helt tillfyllest, även om den kan hjälpa forskaren att
förstå vilka ärenden och behov som är länkade till pendlingsresan.) Den
fråga som egentligen besvaras verkar ofta vara: Vilka fördelar ser du med
att ta bilen till jobbet i förhållande till att åka kollektivt? Jag får reda på hur
vederbörande, i intervjusituationen samt i förhållande till diskurser kring
bilen kontra kollektivtrafiken och miljön, legitimerar sin vana. Men jag får
oftast inte reda på hur vanan uppstod, hur stabil den är och vad som skulle
kunna göra att den ändras i framtiden. Detta innebär att andra frågor än
de som explicit efterfrågar motiven (varför) är användbara. En typ av frågor
(det finns säkert flera) är de som kopplas till resedagböckerna. När,
med vem, hur bestämdes det? En annan användbar typ av frågor gäller hur
vanorna uppstod ur ett långsiktigt tidsperspektiv. I detta kapitel har mitt
fokus legat på den förstnämnda typen frågor medan jag valt att samla svaren
på de tillbakablickande frågorna längre fram, i kapitel 8.
Anpassningar på kort sikt
Hos de bilburna förortsfamiljerna är det en viktig strategi att i vardagen
skapa utrymme och möjligheter för valfrihet och improvisation. Denna
möjlighet till improvisation utnyttjas inte hela tiden. Men som en bakomliggande
strategi kan möjlighetssökandet vara grundläggande (Godskesen
2002). Sökandet efter möjligheter styr mycket av den kortsiktiga planeringen
i hushållet och får även effekter på det långsiktiga utvecklandet av
resvanor. De möjligheter som ett par skapar sig genom att t. ex. skaffa en
andra bil tenderar på sikt att fyllas ut av nya resmönster, även om möjligheterna
till en början inte utnyttjas särskilt mycket.
De frågeställningar jag har velat belysa gäller planering, prioriteringar
och sammanjämkning av behov inom familjerna. Planering av pendlingsresorna
till och från arbetet föreföll minst komplex på kort sikt. De flesta
hade skaffat sig en väl inarbetad rutin. De fem bilpendlarna föreföll ha en
mycket fast rutin, medan de fyra som huvudsakligen pendlade på annat sätt
104 DEL C