Stockholmarnas resvanor - mellan trängselskatt och klimatdebatt
Stockholmarnas resvanor - mellan trängselskatt och klimatdebatt
Stockholmarnas resvanor - mellan trängselskatt och klimatdebatt
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
statistisk, ekonomisk respektive policyinriktad vetenskap. Jag vill med<br />
hjälp av dessa undersökningar peka på hur ett visst vetenskapligt perspektiv<br />
kan göra vissa aspekter betydelsefulla medan annat glider undan, hur<br />
tolkningsramar <strong>och</strong> tolkningsföreträden skapas.<br />
De officiella undersökningarna i samband med försöket var samhällsvetenskapliga,<br />
men med olika starka inslag av naturvetenskapliga ideal. Detta<br />
gav olika inställning till vad som meningsfullt kunde sägas om samband<br />
<strong>mellan</strong> invånarnas attityder <strong>och</strong> åsikter, faktiska resbeteende, upplevda<br />
kostnader/uppoffringar o.s.v. Skiljelinjen <strong>mellan</strong> att söka begreppsliga respektive<br />
kausala samband är viktig för att förstå de olika perspektiven. I<br />
vilken grad sökte de olika utvärderingarna en position skild från studieobjektet?<br />
I vilken grad relaterades de vetenskapliga begreppen till vardagsspråket?<br />
Som diskuterats ovan kunde man på basis av de statistiska undersökningarna<br />
inte vara säker på vilka resor som hade ställts in. Det kan mycket<br />
väl ha varit tillfällighetsresor, som inte kunde fångas upp av de kategorier,<br />
d.v.s. typer av ärenden, som brukar användas i denna typ av studier. 35<br />
Det jag har kallat avståndstagandets paradox hade en liknande tendens<br />
att glida ur det officiella blickfältet. Liksom när det gäller de försvunna<br />
resorna verkar det relevant att skärskåda en naturvetenskapligt präglad<br />
tendens att avgränsa faktorer <strong>och</strong> söka samband <strong>mellan</strong> dessa. Avståndstagandets<br />
paradox blir synlig först genom att man kontrasterar två uppsättningar<br />
måttstockar, forskarens <strong>och</strong> studieobjektets – just det dubbelseende<br />
som vissa vetenskapsfilosofer menar utmärker humanvetenskap i förhållande<br />
till naturvetenskapliga ideal.<br />
Att upptäcka motiven till en förbryllande handling är att fördjupa vår<br />
förståelse av denna handling (Winch 1994:69-91).<br />
Det som leder till en handling är beroende av de »måttstockar […] för beteenden<br />
som omfattas i ett samhälle « (a.a.). Vi behöver därför förstå måttstockarna,<br />
människors förnuftiga skäl, liksom deras oförnuftiga (men begripliga)<br />
motiv, för sina handlingar. Den dubbla hermeneutiken innebär<br />
att både forskarens <strong>och</strong> studieobjektets förståelse behöver undersökas <strong>och</strong><br />
tolkas.<br />
Det symboliska avståndstagandets paradox synliggörs när man intresserar<br />
sig för trafikanters föränderliga, men huvudsakligen oreflekterade<br />
förståelse av försöket. I samhälls- <strong>och</strong> transportekonomin däremot söker<br />
man andra ordningens lagbundenheter <strong>och</strong> förklaringar (Flyvbjerg 2001),<br />
<strong>och</strong> har funnit sådana i sambandet <strong>mellan</strong> vägavgifter, betalningsvilja <strong>och</strong><br />
körsträcka m.fl. faktorer. Teorin man använder ska idealt sett vara predik-<br />
Alternativ till resor 171
Change language