Stockholmarnas resvanor - mellan trängselskatt och klimatdebatt

6. Bilfria barnfamiljer
Vilka förutsättningar finns för barnfamiljer att leva utan bil? Många skaffar
bil när de får barn. Hur kan man underlätta för barnfamiljer att klara sig
utan bil, även efter en sådan omställning? En näraliggande fråga är vad som
kan få fler människor i storstan att vilja leva utan egen bil. Med hjälp av
nästa fallstudie vill jag analysera hur vardagliga resmönster grundlagts och
förändrats samt vilka svårigheter och möjligheter som är förknippade med
kollektiv- och cykelresandet.
Två kriterier har använts för urvalet av familjer. För det första har de små
barn. Småbarnsfamiljer anses allmänt ha ett särskilt stort behov av bil, eftersom
de har många ärenden att uträtta och då ofta behöver ta barnen med
sig. Pedagogerna Sandqvist och Kriström (2001) skriver att det regelbundet
refereras till barnfamiljerna i den svenska politiska retoriken kring resandet.
Det framställs som självklart att de behöver bil för dagliga rutiner och besök
hos släktingar, och därmed skulle de drabbas i särskilt hög grad av pålagor
på bilåkandet. Sandqvist och Kriström uttyder en undermening i detta som
innebär att barn behöver familjebilen för att få en normal uppväxt.
Bostadsorten är det andra kriteriet för valet av studieobjekt. Två familjer
i Stockholms innerstad och två i den tunnelbaneanslutna förorten Bergshamra
har blivit intervjuade. De valda familjerna bor alltså i områden där
förutsättningarna är goda för bilfrihet. I innerstaden är aktiviteter, nöjen,
service m. m. tillgängliga på nära håll. Det är lätt att åka kollektivt och dyrt
eller besvärligt att köra bil och parkera den. Även i Bergshamra finns relativa
fördelar för de bilfria familjerna. Det är en liten, tät närförort med ett
väl samlat utbud av service.
För att hitta familjer med små barn i Bergshamra sattes ett anslag upp
på barnavårdscentralen. En kvinna hörde av sig och ville medverka. Hon
berättade att hon bodde i en studentlägenhet med sin man och tre barn.
Hon pratade också med en grannfamilj i studentområdet, vilket ledde till
intervjuer även med dem. På det viset kom det sig att det blev två unga
» studentfamiljer « som intervjuades i Bergshamra. I innerstaden hade jag
bekanta som uppfyllde kriterierna, de bor på Södermalm respektive i
Vasastan. Samtliga intervjuer bandades och transkriberades. I studien har
också ingått korta uppföljande telefonsamtal som utfördes i början av juni
år 2002. (Dessa bandades inte men noggranna anteckningar fördes.)
Nedan följer en presentation av de intervjuade. För att ge konkretion åt
den används telefonintervjuernas fråga om det senaste dygnets resor. Dessutom
beskrivs boendemiljön och stadsbilden.
106 DEL C