Stockholmarnas resvanor - mellan trängselskatt och klimatdebatt

Enligt muntlig uppgift har ungefär 20 000 samtal mellan arbetsförmedlare
och arbetssökande skett via e-kontoren och distansen under de senaste
två åren.
Projektet i Dalarna handlar alltså om regional och lokal tillgänglighet i
relationen myndighet – medborgare. Man kan jämföra med betydelsen av
apoteket, systembolaget eller posten i en ort eller stadsdel. När en sådan
lokal inrättning stänger upplevs det av medborgarna i allmänhet som försämrad
service. Organisationernas företrädare pekar ofta på att de istället
tillhandahåller service på andra sätt, exempelvis via lokala ombud.
Pilotprojekt erbjuder ofta ett val mellan att använda det nya alternativet
eller det traditionella. Då kan man undersöka vem som väljer det ena eller
andra och med vilka motiv. Men för arbetsförmedlare respektive arbetssökande
i Dalarna erbjöds i stort sett inte något val. Det handlade snarare om
en övergång från gammalt till nytt sätt att organisera nyanmälningarna vid
arbetslöshet. Ur den aspekten går det faktiskt att dra paralleller till försöket
med trängselskatter. Det handlar om demonstrationer som är obligatoriska
för de berörda, inte om frivilliga försöksverksamheter. När det gäller
demonstrationer får forskaren rikta in sig på hur förändringen har upplevts
och hanterats snarare än på hur människor väljer mellan alternativ.
Demonstrationen i Dalarna fick olika konsekvenser på olika orter. Distansmötesplatserna
håller öppet kl. 9–15 på måndagar och 9–12, tisdag–fredag.
När arbetsförmedlingen bytte till distansmötesplats i Orsa upplevdes
det delvis som en försämring eftersom där fanns ett bemannat kontor, där
man innan projektet kunde göra drop-in-besök på vissa tider för nyanmälan.
Numera kan man inte göra nyanmälan hos en arbetsförmedlare av
kött och blod i Orsa. Det kan man däremot i den – som många upplever
det – gynnade centralorten Mora, 17 kilometer från Orsa (Räsänen 2006).
I Särna däremot upplevdes distansmötesplatserna mer som en förbättring,
jämfört med att resa hela tolv mil till Mora eller pricka in de få timmar per
vecka kontoret tidigare var bemannat med en ditrest arbetsförmedlare.
Nu har projektet rullat på i ett par år. Det har varit relativt goda tider på
arbetsmarknaden och många tillfälligt arbetslösa i Dalarna har åter kommit
i arbete. Såväl arbetsförmedlare som arbetssökande verkar i stort sett
ha accepterat det nya sättet att ordna nyanmälningarna på. Jag återknyter
därför till frågorna som föregick min beskrivning av projektet.
Fanns det ett tekniskt hinder? Övervanns det? Hur då? Hindret var inte
bara eller kanske inte ens främst tekniskt. Snarare var det formellt eftersom
telefon och andra kommunikationssätt inte duger för nyanmälan per telefon.
Om jag förstått det rätt ska den arbetssökande genom att infinna sig
visa att hon står till arbetsmarknadens förfogande. Att infinna sig via tele-
130 DEL D