Stockholmarnas resvanor - mellan trängselskatt och klimatdebatt
Stockholmarnas resvanor - mellan trängselskatt och klimatdebatt
Stockholmarnas resvanor - mellan trängselskatt och klimatdebatt
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
de som har minst betalningsförmåga för bilresor som får störst nytta av<br />
det?<br />
Det är inte så lätt att göra dessa samband glasklara <strong>och</strong> fria från ideologisk<br />
laddning, vilket hänger samman med att i diskussionen om fördelningseffekterna<br />
så bryts marknadens spelregler mot politikens. Det är en aspekt<br />
av den kulturella brytpunkt som jag vill betrakta försöket som (<strong>och</strong> som<br />
jag återkommer till i slutet av kapitlet.) Att experterna i den s.k. analysgruppen<br />
befann sig i denna brytpunkt kan ha gjort det svårt för dem att<br />
renodla perspektivet på fördelningseffekterna i den sammanfattande utvärderingen.<br />
I de utvärderande undersökningarna avgränsades vanligen frågeställningarna<br />
innan undersökningarna utfördes, <strong>och</strong> som man frågade fick man<br />
svar, vilket också ofta är önskvärt. Genom att i förväg definiera förhållanden<br />
<strong>och</strong> samband som ska utvärderas kan man få tydliga svar som går<br />
att redovisa i kvantitativa termer. De kvantitativa studierna visar, vanligen<br />
med god tillförlitlighet, utbredning <strong>och</strong> förändring hos hela befolkningen<br />
av vissa efterfrågade åsikter <strong>och</strong> beteenden. I efterhand kan man diskutera<br />
varför resultaten blev som de blev. För det skapades naturligtvis nya frågetecken<br />
när alla resultaten kommit från det stora utvärderingsbatteriet.<br />
I min studie av försöket är utgångspunkten en annan. Längre intervjuer<br />
har gjorts med 20 personer <strong>och</strong> kortare sådana med ca 50. Främst har invånare<br />
som brukade åka inom, till, från eller genom innerstan på vardagar<br />
valts ut. Syftet är att på ett jämförelsevis förutsättningslöst sätt fånga upp<br />
vad försöket betydde för dem. Hur påverkades människor i vardagslivet?<br />
Vilka uttryck tog sig reaktionerna på försöket? Med öppna frågor blir det<br />
möjligt att koppla samman åsikter, beteenden <strong>och</strong> omständigheter inom<br />
olika områden på ett sätt som, bättre än i de kvantitativa studierna, motsvarar<br />
människors egna tankebanor <strong>och</strong> vardagsvanor.<br />
Vallöftet, kostnaden, rättvisan <strong>och</strong> själva trafikfrågan<br />
De åsikter <strong>och</strong> känslor som kom upp till ytan före <strong>och</strong> under försöket<br />
hängde inte bara ihop med själva trafikfrågorna. Det visade sig faktiskt<br />
redan när beslutet om att genomföra försöket togs efter valet 2002. Reaktionerna<br />
då <strong>och</strong> fortsättningsvis handlade mycket om de politiska omständigheterna<br />
kring försöket, vilket bl. a. går att utläsa av insändare, bloggar<br />
<strong>och</strong> de intervjuades minnesbilder. Uppgörelsen <strong>mellan</strong> samarbetspartierna<br />
i Stockholms stad respektive i regeringen ifrågasattes på olika sätt. Dryga<br />
tre år senare, kring starten av försöket vintern 2005/2006, var många fortfarande<br />
upprörda över försökets politiska förspel. I intervjuerna ställdes<br />
Stockholmsförsöket 49
Change language