Stockholmarnas resvanor - mellan trängselskatt och klimatdebatt
Stockholmarnas resvanor - mellan trängselskatt och klimatdebatt
Stockholmarnas resvanor - mellan trängselskatt och klimatdebatt
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
innebär att resor i tjänsten inte är frikopplade från privata resor (vilket<br />
även pendlingsresor formellt klassificeras som). Om man upplever sig resa<br />
mycket på det ena sättet kan man välja att försöka kompensera sig genom<br />
att resa mindre på det andra.<br />
Makt att välja plats <strong>och</strong> sätt att kommunicera<br />
De olika fallstudiexemplen som tagits upp i detta kapitel kan betraktas som<br />
projekt, i den mening som man inom ANT lägger i begreppet. Att ge ut<br />
en tidskrift är ett projekt, att administrera nyanmälningar vid arbetslöshet<br />
ett annat o.s.v. Användningen av ett kontor på en viss plats eller av en<br />
viss kommunikationsteknik ingår som ett av många element i varje sådant<br />
projekt. Det har genom fallstudierna blivit uppenbart att frågorna om plats<br />
<strong>och</strong> kommunikationsform rymmer maktaspekter. Skogsbolagsdirektören,<br />
chefredaktören <strong>och</strong> arbetsförmedlarna kunde till exempel undvika resor<br />
genom att andra antingen reste till dem eller använde en viss kommunikationsform.<br />
Att regeringen kunde bestämma över Boverkets lokalisering är<br />
ett exempel på hur makten att lokalisera kan vara utpräglat formell. Det<br />
handlade om politiska beslut <strong>och</strong> lagstiftning. Samtidigt skulle även den<br />
process som utmynnade i Boverkets placering i Karlskrona kunna betraktas<br />
som ett projekt. Det skulle då förmodligen visa sig att många fler element<br />
än makten att lagstifta behövdes för att föra flyttprojektet i hamn.<br />
Bruno Latours (1998) påstående att teknik gör samhället hållbart kan ges<br />
ytterligare en dimension. Latour menar med detta stabilt ur maktsynpunkt.<br />
Hållbar som i hållbar utveckling är något annat. Man kan t. ex. säga att<br />
arbetsförmedlandet i Dalarna blivit mer ekologiskt hållbart (som i hållbar<br />
utveckling) med hjälp av distansmötesplatserna, eftersom miljöbelastande<br />
resor för nyanmälan minskat. Samtidigt har arbetsförmedlandet, som det<br />
ser ut för tillfället, också blivit hållbart i Latours mening eftersom den formella<br />
regeln att den arbetssökande ska infinna sig vid arbetslöshet nu kan<br />
efterkommas med hjälp av tekniken. Men man vet å andra sidan inte hur<br />
stabilt detta förhållande är. Tekniken kan t. ex. visa sig sårbar <strong>och</strong> förlora sin<br />
kraft att upprätthålla de legala kraven.<br />
Den dubbla innebörden i begreppet hållbar pekar på att hållbar utveckling<br />
hänger ihop med makt. Teknikanvändning kan, <strong>och</strong> bör förmodligen i<br />
vissa fall, styras med olika maktmedel för att åstadkomma social <strong>och</strong> miljömässig<br />
hållbarhet. Samtidigt fungerar teknologier i sig som maktfaktorer.<br />
Man kan behöva montera ned eller avveckla teknologier som visar sig motverka<br />
hållbar utveckling. Det kan också finnas en konflikt <strong>mellan</strong> en social<br />
dimension av hållbarhet, exempelvis rätten till delaktighet <strong>och</strong> inflytande,<br />
<strong>och</strong> en miljömässig dimension, som innebär att visst resande begränsas.<br />
Alternativ till resor 143