Stockholmarnas resvanor - mellan trängselskatt och klimatdebatt

och några strax utanför och flertalet kan betecknas som medelklass. Många
är privattjänstemän (med goda inkomster) medan andra är kulturarbetare,
lärare eller arbetar inom vården. Dessutom finns ett par studentfamiljer på
väg mot privattjänstemannahållet. Den relativa underrepresentationen av
personer med kort utbildning och låga inkomster bör poängteras. De högutbildade
med inkomster över riksgenomsnittet utgör en större andel av
Stockholms befolkning än av hela rikets. Det är de välbeställda som står för
det mesta av det miljöbelastande resandet. Att undersöka deras resvanor är
en av poängerna med mitt urval.
Jag har intresserat mig för stockholmarnas kortväga (regionala) resor
snarare än deras långväga sådana, även om det på en individuell och kulturell
nivå inte går att helt skilja dessa två slags resor åt. 6 De spiller så att säga
över i varandra. Som det senare ska visa sig upplever människor reslust respektive
reströtthet av såväl långväga som kortväga resor. Exempelvis kan
den som flyger mycket i tjänsten känna sig motiverad att på olika sätt dra
ned på daglig pendling till jobbet.
När det gäller mina olika undersökningars karaktär utmärks trängselstudien
av det fokus som skapats kring åsikter och politik kopplade till trafikfrågor
i Stockholm. Den gjordes när politikernas, medias och allmänhetens
intresse i ovanligt hög grad riktades mot trafikfrågor och mot demokratiska
aspekter på dessa. Trängselstudien belyser därför resvanor tillsammans
med politiska och kulturellt förmedlade ställningstaganden till storstadstrafiken.
Min fråga är vad man kan lära sig om det rutinartade resandet när
det hamnar i ett onormalt läge, i en sorts konstruerad kris. Övriga delstudier
har utförts under mer normala förhållanden, åtminstone när det gäller
intensiteten i trafikdebatten.
(Den läsare som inte är intresserad av metod, teori och forskningsöversikt
kan här bläddra fram till kapitel tre och trängselstudien. Men notera
då att de första sidorna i kapitel två, Resvanehistoria, ger en kortfattad
historisk bakgrund till resandet i storstaden. Notera också att en person
som intervjuades i samband med försöket kommer till tals på de två sista
sidorna i kapitel två.)
Metodfrågor
Nedan kommer jag att diskutera urvalet av personer, frågor jag ställde i intervjuerna
samt ge exempel på andra möjliga intervju- och undersökningsobjekt
samt frågeställningar än dem jag faktiskt valde. Dessutom kommer
jag, för att visa hur jag har gått tillväga i mina undersökningar, att besvara
bl. a. följande frågor:
Inledning 15