Stockholmarnas resvanor - mellan trängselskatt och klimatdebatt

En av de intervjuade som under försöket började åka mer kollektiv och mindre med bil. Här
vid pendeltågsspåren på Stockholms central. Foto: Ramón Maldonado/Stockholms stadsmuseum.
rerna tidsvärde och anpassningskostnad, d.v.s. vad människor i genomsnitt
är beredda att betala för att vinna tid eller för att undvika att anpassa sig.
Prognoserna som modellerna gav visade sig stämma bra på så sätt att det
verkligen blev avsevärda trafikminskningar. Trafiken till och från innerstan
minskade dock mer än beräknat. Med utgångspunkt i den metodik som
använts kunde man därför fråga sig om tidsvärden och anpassningskostnader
borde justeras. Vad som däremot inte kommer fram i modellerna är
att styrmedlet infördes på prov med ett givet slutdatum. Detta är en faktor
som kan ha påverkat människors val av anpassningssätt.
Det kan ha varit så att attityderna påverkat anpassningarna till skatten
på ett sätt som inte förutsågs. Exempelvis kan » effektiviteten « hos styrmedlet
ha ökat p.g.a. att de människor som tog avstånd till trängselskatten
undvek att köra när skatt togs ut. Dessa personer bidrog (när de ställde in
resor med detta motiv), paradoxalt nog, till att öka styrmedlets effektivitet.
Om detta bidrog till trafikminskningen kan man tänka sig att effekten av
styrmedlet skulle komma att avta med tiden i takt med det kändes mindre
motiverat (mer lönlöst) att ta avstånd. Det kan vara en av orsakerna till
att trafikminskningarna inte blev lika stora när trängselskatten återinför-
Stockholmsförsöket 91