Stockholmarnas resvanor - mellan trängselskatt och klimatdebatt
Stockholmarnas resvanor - mellan trängselskatt och klimatdebatt
Stockholmarnas resvanor - mellan trängselskatt och klimatdebatt
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
mer att följa det kulturanalytiska vanespåret från slutet av 60-talet <strong>och</strong> fram<br />
till idag. Till min hjälp har jag bl. a. de svenska etnologerna Billy Ehn <strong>och</strong><br />
Orvar Löfgren samt den brittiske sociologen <strong>och</strong> konsumtionsforskaren<br />
Colin Campbell.<br />
Campbell (1996), pekar ut troliga orsaker till varför teoriutvecklingen<br />
kring vanor kom av sig under 70- <strong>och</strong> 80-talen. Många forskare som då<br />
blev tongivande, bl. a. Anthony Giddens, Ulrich Beck <strong>och</strong> Thomas Ziehe,<br />
intresserade sig under denna epok för den senmoderna människans specifika<br />
villkor. Villkor som man bl. a. menade innebar ett större inslag av<br />
aktiva val, reflektion <strong>och</strong> återkommande omorienteringar i människors liv,<br />
jämfört med villkoren i den tidigare moderniteten eller i mer traditionsbundna<br />
samhällen. Eftersom man var intresserad av det aktiva aktörskapet<br />
så intresserade man sig knappt alls för rutiner, i vilka aktörskapet var passiviserat<br />
per definition.<br />
Den franske sociologen Pierre Bourdieu är en forskare från samma generation<br />
som modernitets- <strong>och</strong> reflexivitetsforskarna. Han valde dock ett<br />
annat intressefokus. Bourdieu är den forskare som stått för de mest omfattande<br />
kartläggningarna av vanor som gruppspecifika kulturella repertoarer,<br />
framförallt i hemlandet Frankrike. Bourdieu (1984) hävdar att de flesta<br />
konsumtionsval människor gör <strong>och</strong> aktiviteter <strong>och</strong> vanor som de utövar<br />
är präglade av de klassmässiga villkor de fostrats under. Det finns tydliga<br />
maktaspekter i detta eftersom valen manifesterar <strong>och</strong> befäster de positioner<br />
som medlemmarna av olika samhällsklasser har i förhållande till varandra.<br />
Jag ska inte gå närmare in på kartläggningen <strong>och</strong> dess teori utan bara<br />
kort nämna att grundläggande begrepp som definierar klasserna i förhållande<br />
till varandra är olika slags kapital, främst ekonomiskt <strong>och</strong> kulturellt<br />
sådant. Bourdieu har visat att tillgången på de olika kapitalen återspeglas<br />
i empiriskt belagda förhållanden, vad medlemmar i olika samhällsgrupper<br />
äter, konsumerar <strong>och</strong> ägnar sig åt för några fritidsaktiviteter. Till grund för<br />
upprätthållandet av dessa vanor <strong>och</strong> preferenser ligger det Bourdieu kallar<br />
habitus, ett begrepp som jag återkommer till.<br />
Teoretiska redskap<br />
När jag väljer att betrakta stockholmarnas resor som vanor (eller synonymt,<br />
som rutiner) så gör jag det utifrån Berger <strong>och</strong> Luckmans (1991) enkla<br />
definition att vanor helt enkelt är handlingar som upprepas. Theodorson<br />
<strong>och</strong> Theodorsons (1969:86) mer precisa definition är att en vana är en inlärd<br />
respons som upprepas av en individ i passande situationer med ett minimum<br />
av medveten ansträngning. Jag försöker i min analys också att vara<br />
Inledning 35
Change language