vanhaa orivettä koskevia tuomiokirjapoimintoja keskiajalta 1 8 7 0 ...

9
Johan Olofssons lagmansdombref 10.1.1638
(VA Topografica Kangasala, myös Oriv. talvikär. 7-.3.1769, VA Ylä-Satakunta KOa97 s. 435-)
- Åhr effter Christi Bördh 1638 dhen 10. Januarij Thå iagh Johan Olufzon, höltt Lagmans tingh mädh almoghen
aff Canggasalla Sochn, såsom och Oriwässij och Pälckinä Capälle giäldh, å dhen ädle och Wälbårnne herres her
Johan Skyttes wäghnar, och Desse såtho i Nämpdhen:
Jöran Larson i Paustaipall, Knut Markuson i Syfwijerfwi, Thomas Jöranson i Lassolast, Henrich Simonson i
Lummala, Brusius Philipuson i PitkeJärfwij, Eskil Thomason i Mäyränpesä, Brusius Sigfridzon i PitkeJärfwij,
Jöran Thomason i Raijalax, Bärtil Simonson i Häponiemi, Eskil Mattson i Kässomalax, Jacob Mardhenson i
Kässomälax.
Företrädde å satte thingie Hederligh och Wällärde Man Herr Per Kyrckioherde i Oriwässij, och inlade ett
Mårthen Michillsons Synebreef Daterat dhen 30. Junij Anno 1636. begiärte at dhet Confirmeras måtte, bleef så
upläsitt, och förmälde. At Mårthen Michillson till lijka medh flera owilde Män som dher Uptällies, hadhe warit
på en Syn Emillan her Peer på Suomasima bysens wägner, och Nils Jöranson och Jacob Clemitzson i
Koifwuniemi, Och efther som deras största twist hadhe warit, om den rätte Koupun Kallio, thes rum och ställe,
Så hadhe dhe samptligen befunnit det wara det sannaste, som in på Koifwoniemi sijdhan ligger tämmeligh höght,
och sån att Man af stranden kan gå opföre lika som uth medh trappor, för dhe skiäll skul, som i samme syne
breef widlyfftäligare förtällies. Så alldenstundh desse skiäll i sigh siälfwe nogh wichtighe ahre hafwa och dhe
Koifwoniemi boor siälffwe agnoseerat och kiädt samma Råånställe för rätt effter som icke allenast ähr at see aff
Mårthen Michelsons synebreeff Uthan och Där aff Nogsampt kan ? förståås, At hwarcken då eller och sedhan
om hösten, då dhen ena af dhe Kuiuoniemiboar blef saafält för wälde öfwer samma Råå, wadt ahr i eller och der
waadt wore, waadhe nu på Laghmanstingett fullfölgdt; ty Läther man och där medh blifwa, och här mädh
förberörde Råån, på dhett rum och ställe som sagdt ähr approberes.
Män hwadh dhen Pansarkorrkia (Pånsankårkia) anbelangar, och dess rätte rum och ställe, om hwilcket
Mårdhen Michellsson i samma synebreef förmählen ähr här medh inthet menet såsom det rij?lalles? kommen,
denne trätan grannarne emellan widh. Uthan det Blifwer Äfwen såsom dhen Konunghlige Rättz Resolution och
Lagmans breef förmäler.
Thill yttermera wisso at så solverat och afsagdt är Under min Eghen handh och ?lige signete Datum af supra
Johan Olufzon m pria
- beskedh på Wilo sarj råå, som ligger wnder Paijukando landh, hwilken dee 6.10.1662 hafua welatt nämbt
till Lina eller Likåsarj, huarpå dee nu inga bewijss framskaffa kunde, mycket mindre medh sielf sine ede wäria,
att icke be:te hålma af gammalt och ännu nämbness för Wilosarj. Nämbden medh Matz Simonson aff Längelmä
sochen och Wiuchkola by intygade, att dijt sträcker sigh Somasima råå ifrån Kuopunkalio, som och lagmans
Johan Olofssons dombref aff 10.1.1638 det uthwisar, hwilken Wilosarij hålma hörer egenteligen Paiukando
by till (Kts. Oriv. syyskär. 1663, VA Ylä-Satakunta KOa5 s. 753)
- Johan Olofssons lagmansdombref af 10.1.1638, theruti förmäles bland annat, at då twist emellan Suomasema
och Koifwuniemi boer om råer warit, har wid en syn Koupunkallio rå för skilnad blifwit erkändt. (Kts. Oriv.
syyskär. 1734, VA Ylä-Satakunta KOa47 s. 383)
Lagmansdom 5.10.1643
Kts. Oriv. kesäkär. 1693, VA Ylä-Satakunta KOa13 s. 265
- Sigfredh Thomason Mulli i Laasoila föröfwat på Simon Johansons särskilte skogsteegh i Katinlachden eller
Kaipanlachdenmaa. Sigfredh opwiste een lagmansdoom af 5.10.1643.
Johan Henrichssons lagmansdombreff 9-.1.1647
Kts. Kangasalan kär. 29-30.8.1648, VA Ylä-Satakunta KOa4 s. 448
- Underlagmans Johan Henrichssons dombreff uthgifwet på ordinarie lagmansting 9.1.1647, deruthinnan han
dömer den förlikningen stadigh, som Påll Hokunsson, Michel Jönssons i Jarala swärfader, på den ene medh dee
2 Hoifwalabor på den andra sijdhan giort hafwer ahngående et uthmarks stycke Perinma och derhos belegne
engier i så måttå, at Hoifwalaboor skulle behålla halfwa skogen af Perinma och alla de enger, som ähre