vanhaa orivettä koskevia tuomiokirjapoimintoja keskiajalta 1 8 7 0 ...

12
Anders Michilsson war Lagläsare, hafwa Hafwisto och Safwisto boar waret stridige om denne nu stridige
marken och då blefwet af Lagläsaren bewilliat att 4 af Nämbden skulle opgåå rätte Rååstrecket.
- Alldenstundh förlijkningen utan sambtelige Jord- och måhlägandernas wetskap och willia är oprättad och ingen
lagligh syyn, sådan som Lagen uti det 26 Cap: B. B. kräfwer, trätes Råårna öfwergången, dy ophäfwes
förlijkningen och saken remitteras till Häradzrätten at afhielpas.
s. 12 - Hr Cristopherus Melartopaeus ifrån Isoniemi och Cangassala Sochn tedde een Häradzdoom
30.10.1673 hwaruthinnan förmäles, at H:r Christopher medh sine wederparter af Rautiala skulle rätta sigh efter
Philip Thomassons 1581 uthgifne Häradzdoom, angående een twist emellan Sahalax Prästegårdh och
Isonniemi - -. Jöns Wästgötes Häradzdoom 8.7.1659.
- Een gammal man Michill Henrichsson tiente för 31 åhr uthi Sahalax Prästegårdh, då det sigh händt hafwer, at
Kyrkioherden Josep hade jämbte någre andre kiöpt sigh qwarnställe utj Tapaturma dijke, der han sedan
medh sine intressenter qwarnen opbygde.
- Een gammal bofast bonde Thomas Thomasson utj Pöhäla och Längelmäki Sochn bekände, at han widh pass för
60 åhr hafwer tient uti Sahalax Prästegårdh och sedt, at Isoniemi häfdade skogen på bägge sijdor om Tapaturma
dijke men Rautio intet.
- Een bofast bonde Matz Josepsson uti Oinasniemi bekände, at hans fader, som war Pastor uti Sahalax, hafwer
jämbte Sahl Henrich Denhof, huilken possiderade ett hemman utj Rautio, wehlat kiöpa heela strömmen
Isonniemi, huilket dess åbonde Jacob Nielsson eij hade efterlåthet. Eliest hade han (Matz) förmärkt, at hans fader
och Denhof jämbte dhe Rautio boar hafua tagit alt qwarnwärke medh Isoniemi lof och minne.
- Peer Mårtenson uti Pispala och Cangasala Sochn bekände, at hans faderfader, som ifrån Rautio war bördigh
och der een tijdh opå sin bördejord bodh hade, men för sin sons olydno sigh derifrån till Pispala begifwit, hade
sagt, dett Isoniemi äger landet, som är näst watnet beläget, ifrån Tapaturmanoja till Mustanoja.
- En bofast bonde Lars Eskillsson uti Köyrä bekände, emedan han war Melartopaei faders landbondhe opå
Isoniemi, hafuer han hugget på een ängh Kallio Letho, timber - -.
- Een Häradz Tolfman Bengt Andersson uti Wahdenpää bekände at han giort dagzwärke uth Christopheri
Melartopaei fader, och Jacob Nielssons Sons?, huilken Isoniemi försolde åth H:r Christophers fader - -. -
Förrättas besichtningen.
s. 19 - Elias Josepsson uti Salo gaf tillkänna, huru såsom han hafwer förstreckt åth Jöran Bertillsson uti
Suckela by, hans Moder och Syster till oppehälle sambt gårdzsens gagn och bästa, 55 d:r Sölfwermynt.
Alldenstundh Henrich Johansson, som nyligen hafwer trädt uti giftermåhl medh Jörans Syster och Hemmanet
medelst henne tillträdt, är uti Häradzrätten uti Henrichs Swärmoders nährwaro dömdh att betahla bem:t 55 d:r - -
.
s. 22 - Simon Jacobsson uti Koifwuniemi ingaf een Häradzdoom 16.10.1674, hwarutinnan han till stora böter
fällas för slagzmåhlet opå sin granne Thomas Sigfredzson och hans folk. Upsköts.
s. 23 - H:r Anders Allman i Kesämalax och Kangassala - -.
- Matz Staphansson af Orhiwesi och Hirfwijärfwiby gaf tillkänna, huru såsom han hafwer hugget een swedh
wedh Rååskillnaden emellan hans by och dhe Cuoriwesi boar. När han hade tillwärkat sweden och skulle föra
Spanmåhlen, hafwa dhe Cuoriwesi boar kommet och welat afhända hans arfwode, föregifwandes marken wara
dheras.
Kangasalan ja Oriveden laamanninkäräjät 6. ja 8.9.1679
Tursulan nimismiehentalossa
VA Pohjois-Suomen LO 1
- Nemndemän ifrån Oriwesi: Erich Erichsson i Napila, Peer Mårthenson i Pitkäjärfwi
s. 119v - Jöran Bertilsson i Pitkijärfwi bewijste sig appellerat emot ehn häradzdohm 18.9.1678, hwarutinnan
han döhmes at afstå til sine grannar Simon Jöransson, Anders Nilson och Peer Mårthensson den skogzteegh, som
han på deras sijda om Rårna skall åwärkat med des wäxt. Jöran påstod, at dhet skedt på hans egen skogzteegh.
Laghmans Nemdeman Erich Erichsson i Napila bekände, at nästleden Söndagh efter Kyrckiotijden skall
Nemdeman Matz Josephson honom refererat: Jagh weth, at Pitkijärfwi boor nu lähra komma, för Lagmans