vanhaa orivettä koskevia tuomiokirjapoimintoja keskiajalta 1 8 7 0 ...

615
nedanför samme åå warande stora watnet, Längelmäwesi siön. - - at erfara, at bredden ifrån Matoniemi til
Lakoncalljo samt det derinnan förewarande watnet inte utgiör wäl? eller och något öfwer 200 alnar och at
diupleken icke är större än högst 4-5, kanske 6 qwarter, äfwen ock at åån ofwanföre är öfweralt af samme
diuplek, styrkes än mera at det icke kan heta siö, hälst watnet äfwen nedanför Matoniemi och Lakocalljo, åt
Längelmä siön, är af ansenlig diuplek och i synnerhet den ådra, som löper ifrån Wenehjoki åå, hwilken äfwen
utmärker det åån först emellan Matoniemi och Laconcalljo eller något nedanföre sig sluter.
(s. 480) Förbudsdom 6.9.1754. Hösteting 22.11.1759.
(s. 481) - - at den innom samme åmynning i Wenehjoki åån belägne Lewelax wiken blifwer såsom en urgammal
Prästegårdens tilhörighet lagd under sin rätta bohlstad Prästegården, der den ock tilförene warit - - och at
Wehkalax byamän måtte skilias wid de tillandningar, som wid stranden upkommit och desamma Prästegården
tilerkännas.
(s. 482) Tolpo: Vehkalahtelaiset saaneet ennen Saloviuksen aikaa esteettä kalastaa Leveelahdessa
Verkkoniemeen asti. Venehjoki ei voi ulottua pitemmälle kuin Jokinenään, kuten luonnossa nähdään.
(s. 484) Dom: Synerätten - -.
Hwad först angår probsten Salowius påstående at få den tillandning, som uti en liten gren af Wenehjoki åå
genom wattnets utfall tilkommit, så emedan det eij blifwit bewist eller numera utredas kunnat, huruwida
detta ställe warit någon åå, utan wisar de derå liggande stora stenar, at här allenast gåt en liten skiördel,
tå wattnet fordom så högt (s. 485) legat, hwarförutan denne lämning af bäck är in uti Wehkalax bys enskildte
mark belägen, hwartill kommer at tå, om watnet så högt stigit, at det genom omrörde skiördel utlupit, den äng
hwarom nu twistas och af Erola samt Eskola hemmans åboerne härintil är innehaft, jemte de öfrige å Prästegårds
sedan belägne låglänte ängar, warit en siöwijk af den therintil stötande Längellmäki stora siö, och hwartill
Prästegården altså under namn af å medelst 1619 och 1693 årens domar ingen rättighet ägt. Fördenskull blifwa
enligit JordaB XII Cap. 4 # Erola och Eskola hemmans åboerne wid denne äng, som ei heller kunnat
bewisas wara någon uplandning bibehållen.
Beträffande åter Wehkalax boernes påstående at få idka fiske såwäl härefter som tilförene uti Lewelachti
wijk från Werkoniemi udd utföre långs med deras egen strand, så har häradssynerätten til utrönande deraf,
huruwida Wenehjoki åå bör sträcka sig förbi Werkoniemi til Matoniemi udd samt om Lewelachti wijk
bör ansees för åå eller icke, desse ställen besedt. Och emedan wid de af synerätten skiedde mätningar det
befunnits, at Wenehjoki åå ofwan och nedan om Wehkalax bro til Jåkinänä udd är med höga och brådiupa
stränder omgifwen samt til Jåkinänä udd utgiör 3 3/4 alnars diup samt 56 alnar mäst jemgående bredd,
men nedan om sagde udd allenast 1½ aln diupt watn, men deremot 171 alnar bred siö samt således icke meer
något sådant utseende äger, som den öfrige åån, utan liknar äfwen i anseende til mera stilla stående watn, en
från Längellmä siö tilstötande wik, som blifwer wid Werkoniemi, ther Wehkalax boerne fiske undan (s. 486)
sin egen strand idka wela, är bredare och ett mer Längelmä siö samt altså ingen skapnad af åå äger, hwartill än
mindre liknelse måste hafwa funnits år 1584, då Prästegården erhållit Lasse Henrikssons dom på
Wenehjoki åå, emedan watnet den tiden minst stått 2 alnar högre ännu, hwarförutan de å Wehkalax boernes
sida afhörde ålderstigne witnen intygat, det probsten Salowii företrädare å Prästegården icke tillwällat sig någon
rättighet til fiske å Wehkalax strand uti Lewelachti wik; ty kan häradssynerätten ei tillägga denne sokns
Prästegård enskildt rättighet til fiske under namn af Wenehjoki åå längre än til Werkoniemi udd
ofwanifrån. Men therifrån utföre til Längelmä siön och uti Lewelachti wik äga Wehkalax boerne rättighet
at fiska till halfwa watnet til följe af ofwan åberopade JordaB XII Cap. 4 #. Joh. Eek.
Kihlakunnankatselmus 25-.5.1764 Vihasjärven ja Järvenpään
kylien toiselta puolelta sekä Vehkapuntarin kylän ja
Jullisen talon toiselta puolelta välillä
VA Ylä-Satakunta KOa89 s. 488-516v, mf JK 1705
Upteddes landtmätaren Carl Crusells charta och beskrifning. Käranderne Wihasjerfwi och Jerwenpä byamän
yttrade sig, at deras påstådde råer Pitkänpohjankiwi och RistinKallio utgiöra ifrån Kypenränkiwi en nästan
rätt linea, hwaremot chartan utwisar, at swarandernes praetensionsråer formera et anseenligt knä från
Kyperänkiwi till Rajasilda samt derifrån til Pykimäki åker en ansenlig krökning och derifrån likaledes til
swarandernes påstådde ändarå Pitkäjärwenojansu.
(s. 490) Kärandernes witnen:
Bondeh:un Sophia Sigfredsd:r, som är barnfödd å Sipilä h:n i Pajulax, intygade, at hon hört des fader Sigfred
Henriksson berätta, at Wihasjerfwi och Järwenpä byamän innehafwa marcken til Ristinkallio råå.
Soldaten Matts Forstenberg, född uti Pajulax och nu 46 år gammal, sade at des afledne fader Jacob Mattsson,
som tient för soldat i samma by, berättadt at enär läneråerne och ibland dem Ristinkallio (s. 491) blifwit