vanhaa orivettä koskevia tuomiokirjapoimintoja keskiajalta 1 8 7 0 ...

201
Skåne seijes blifwit fången, men sedermehra till Ståckholm igen kommit och gifwit sigh undher kongl.
lijffgoardie, der till medh gifft sigh i Ståckholm. Hon förmente kunna bewijsa medh een attest 8.5.1688 af leutn.
Mårthen Ulff. Opsköts.
s. 837 - Kyrckioherden magister Joseph Lauraeus beswäradhe sigh öfwer Johan Jacobsson i Koppola och
Tawastehuus lähn sampt ryttaren Hendrich Sigfredsson i Peijlax, som skulle dhe sidst:ne 2:ra pingest uthi
Hirtolax druckit, försummandes dessmedelst Guuds huus. Sedan skall Johan ähn uthlåtit sigh wijdare medh
några förgripelige ordh emot kyrckioherden. Hindrich hade aflagt sin uhrsächt. Opsköts.
- Majoren Henning Johan Grass beswäradhe sigh öfwer råstmestaren Anders Stålpe i Caupila by, undher
öffwerst welb. Mardels regemente sampt capet:s von Knuts compagnie i Tawastehuus lähn, som skulle han twert
emot laga domar och executioner, gifne af lagläsaren Jacob Aimeleus uthi Orhiwesi by 12-13.9.1679 om
Wedentausten ma sampt af lagm:s rätten 25.9.1686 ang:de samma marck, jämwähl landshöfdingens
executorial 21.2.1688, medh Kaupila boar giort wåldsverkan på Wijherla ägor och fören:de mark om en helig
dagh sidstl:n Laurentij tijdh.
Caupila-boar Jören Knutsson och Clemet Markusson nekadhe sigh i wåldswerkan warit intresserade. Opsköts.
s. 839 - Quartermestaren Claes Hindrichsson i Jarila, befullmechtigad aff ryttmestaren Gustaff Enskiöldh
begiärte, det ransakas måtte om den rijan, som sidstl:ne höst åhr sedhan på Holma gårdh full medh korn
afbränd. Drängfougden på Hålma Johan Johansson, drengiarne Jören Jörensson och Hendrich Jöransson
åhördes i saken. Landsbonden Grels Clemetsson sades ock kunna wittna.
- Simon Hendrichsson ifrån Hawisto beklagade, det både hans och hans broors Jöran Hendrichssons wisthuus
blifwit bestulne, - - skall hafwa sagt, att i Hawisto by skall tyfwen finnas. Opsköts.
s. 840 - Ländzmannen Johan Claesson upwiste en attest underskrefwen af sochnskrif:n Erich Johansson
Humalainen och Jacob Markusson Hincka 18.8.1688 medh förmählan, som skulle Hendrich Ersson Ruika i
Orhiwesi by då refererat för dhem, att Knut Kössi ibm af ondsko hafwer sagt, det ländzman skulle tagit
muthor af inhysesfålck och sålunda dhem witnandes ondan sökia, jämbwähl tillagt detta: "warasti hän minun
Rangoniani ja hirtenin, ja kussa Liuxalan kalu on, kyllä me wielä yhten puskem".
Hendrich war nu intet tillstädes. Cnuth sadhe twisten emellan sigh och ländzman därigienom förorsaakat, att
lendzman welat för honom taga bort den wexten aff sweden, som förra åbon på Kössilä Brijtha Pulcki,
hwilken swedh felt, då hoon på hemmanet ägde sijn bördzrätt, transporterandes sedhan sijn rättighet åth inhyses
i Martila Elin Thomasdotter. Lendzman sadhe sigh icke welat taga wexten åth sigh, uthan han wille sökia Kongl.
Maj:ts intresse häruthinnan. Knut nekte icke hafwa wexten af samma swidia sielf bergat. Wijdare sadhe
ländzman, att Knuth för den orsak honom beskylt till tiuf, att han kiöpt någre ståckar och långwedh af den
förra åbon åfwan bemälte Brijtha, hwilka hon sedhermehra bort tagit, som Knuth kommit på hem:t, hafwandes
Knut detta förtruttit och till sådane ett prefsionet uthbrustit. Kyrckioherden magister Joseph Lauraeus begiärte
att, emedhan samma swedh ähr af inhyses huggen och sådt, han då 10:de deelen af wäxten lijkmätigt Koongl.
Maij:tz förordningen af 1681 finge niutha. Ähn föredrog Knuth, att lendzmannen intet medh bemt wedh och
ståckar sigh befatta skulle, effter Knuth böhr swara för Kössi hemman, såsom ländzmannen i höst optagit erter af
hans tegh och sådt in på hans tegh, ty de liggia teg wed teg. Lendzman sade sigh af försende att hafwa optagit
ertren. Sedhan han förmärcht dhem wahra af Knuths teeg, hafwer han gifwit honom sitt igen, som corporalen
Gabriel Reuther weet witna. Hwadh anbelanger, att han beskylles sådt på hans tegh, så föregaf han dhem
emellan wahra disput om teegarne, och att Knuth samma stelle som ländzman sådt igen, öfwerplögt och sådt,
begiärandes sin emellan i detta måhl syn. Lendzman sadhe denne Knuth wara wahnfrigdat karl, och in famom
dömbd, effter han stuhlit för een tijdh sedhan i Längelmäki s:n af Lefwalax by och Mustasu hem:n 80 daler
kopparmynt som och ett nööth af Pitala by dito s:n, för hwilken exorbitance Knuth tillstodh sigh blifwit för 30
åhr sedhan lagh förder och dömbder, men hadhe sedhermehra wahrit i Tyska kriget för Ruika hemman
ryttare, förmenandes sådant sigh icke mehr böra förekastas. Kyrckioherden i Orhiwesi anmählte, att efter som
Knuth hadhe ingen wisshet härom, så tieflar han honom uthstådt kyrckioplicht derföre, hwilken plicht han
mente honom än böhra uthstå. Knuth nekade, det han beskylt ländzman för Liuxala tiufwat, uthan det
tillstodh, att ländzman har - - frij många inhyses, nekadhe icke heller, att han ju?? för mutor dhem undhandålt,
föregifwandes sigh allenast retortive sagt, at lendzmans hustrun dygdesamma hustru Christin Lignipaea, då
hon beskylt honom stielandes tagit wäxten af åfwan ben:d swedh: "om iag stulit wäxten eller kornet, så har
ehr man stulit mine ståckar och långwedh". Härpå sadhe Knuth, att hans ett barn höört deras tahl. Lendzman
tillijcka medh sijn hustru nekade. Knuth opnämbde dhe inhyses, som ländzman skulle undandålt, som wore Elin,
Agnetha och Dårde här i byn, upbördzskrif:n Nilss Bengtsson upwijste mantahlslängden uthsluten, hwilket