vanhaa orivettä koskevia tuomiokirjapoimintoja keskiajalta 1 8 7 0 ...

769
och muikfånge så fina, at 50 bindwarf gå på en aln till Kiten, men till fiellfiske endast 30 bindwarf på alnen
samt armarne i proportion derefter.
s. 2356 # 3 - B.sonen Simon Simonsson Uotila från Uiherla anhöll om uptekning och skifte efter hans
föräldrar Simon Thomasson och Chirstin Johansd:r. Hon dog sistledne sommar.
s. 2356 # 4 - Brofogden Carl Johansson anförde, at sedan han blifwit skild wid sin brofogdesyssla, hafwa
sokneboerne antagit honom till deras betjent och låfwat honom en cappa spannemål af hwarje h:n för det han
skulle bl.a. besörja om tingsrummens twättande. Då han sedermera återfått fullmagt på sin förra syssla, kan
han ej hafwa beswär med tingsrummen. Låfwade dock med skallfogden Henric Karpeus deruti deltaga.
s. 2356v # 5 - Upbud.
s. 2357 # 6 - Restransakning.
s. 2358 # 7 - (Kuorewesi-ärende)
s. 2358 # 8 - Qwinspersonen Lena Henriksd:r från Sahrajerfwi berättade, at sedan bondesonen Simon
Johansson från Hulipas 2 år sedan tilsagt henne äktenskap och gifwit i fästningagåfwor 1 blått sidentygs
mösstyg och en förgyld silfwerklackring har Simon besästat sådant löfte ned häfdande, hwaraf Lena blifwit
rådd och framfödt ett sedermera aflidet flickebarn. Simon bestred ang. löfte och fästningagåfwor samt
sammanlag.
Pigan Walborg Matsd:r från Seppälä capellansbohl berättade, at då hon förledit år tjent på Hulipas h:n, har
Simon om en söndagsqwäll kommit i låftet, hwarest witnet warit med Lena, och klädd lagt sig i Lenas säng, men
någon tid derefter åter upstigit och bortgått.
Pigan Anna Eriksd:r från Siukola h:n i Orihwesi by witnade, at pingesthelgen, då witnet tjent på Hulipas, har
Lena legat i Simons säng och denne skurit tobak bredewid sängen, hwarefter Simon lagt sig hos Lena, som
warit afklädd, och legat thär, till dess witnet somnat. Sommaren derefter hafwa de kommit i loftet, där witnet
legat, och när hon waknat, har hon funnit them bägge liggande i Lenas säng, men ej märckt sammanlag. -
Upsköts.
s. 2359v # 9 - Qwinspersonen Chirstin Johansd:r från Pehula öfwat lönskaläge, hwaraf födt ett ännu lefwande
piltebarn. Hon sade, at drengen Gustaf Henriksson, nu tienande på Seppälä capellansbohl på fierde året sedan, då
han tjent på Mattila, börjat öfwa sammanlag med henne. Gustaf nekade.
Pigan Maria Johansd:r från Pafwola h:n i Orihwesi by berättade, at en lögerdagsafton om wåhren, sedan hon lagt
sig i dess faders stall jemte Chirstin Johansd:r, har Gustaf om natten äfwen dit kommit och låckat witnet at
upstiga, det witnet giordt, då Gustaf lagt sig hos Chirstin, som warit afklädd och hafwa de legat tillsammans till
dess witnet om mårgonen den upwäkt, hwarefter Gustaf begifwit sig på återresan till Orihwesi by och Chirstin
fölgt honom efter Gustaf anmodan något stycke. Förmärkt äfwen wid andra tilfällen en synnerlig wänskap them
emellan.
Drengen Mats Eriksson från Äijäis berättade, at 3 år sedan, då han jemte Gustaf tjent på Nåppari h:n och de om
en afton gått at lägga sig i låftet, där Kirstin äfwen legat, har witnet, då han om natten gått ut, sedt, at Gustaf
legat i Chirstins säng wid dörren, och hördt, at de talt hwarjehanda ohöfwiskt och bl.a. om barns aflande,
derunder Gustaf på Chirstins erindran at icke hafwa sådant tal, sagt: får jag icke tala med min egen hwad jag
will, skolandes de legat tillsamman till dess de om mårgonen stigit up at tröska rija.
Bondesonen Erik Johansson från Terijoki berättade, at en söndagsqwäll 1773 om sommaren har han gått med
Gustaf till en äng, hwarest Kirstin med en annan piga warit them till mötes, derefter Gustaf och Kirstin gått
afsides bakom ängshägnaden i skogen och sedan de drögt där någon stund återkommit.
Pigan Maria Elied:r från Prästegården berättade, at 2 år sedan, då hon tjent på Isåmaunu h:n och Kirstin på
Nåppari i Pehula, har Gustaf med flere poickar kommit Nåppari h:ns badstufwa, då Gustaf dragit Kirstin till sig
på bäncken. Enär witnet sommaren därefter gått från Taipale till Pehula, har hon sedt Gustaf och Kirstin stående
icke långt från wägen, därwid Gustaf baktill fasthållit Kirstin, som bedt witnet komma henne till hielp, men
witnet fortsatt sin gång. De lefwat wid alle tillfällen som äktafolck.
Skredd.sonen Henrik Johansson från Pehula hade en gång frågat Gustaf, om han tordes lefwa med Kirstin såsom
äktafolck pläga, dertill Gustaf swarat, hwarföre törs jag icke, det blifwer ändoch intet barn utaf.
Skredd.h:un Maria Johansd:r från Pehula berättade, at då hon om en mårgon 2 år sedan gått i Nåppari h:ns
badstufwa, hwarest flere personer warit, har hon sedt, at Gustaf legat på bäncken med Kirstin, men sammanlag
har witnet icke blifwit warse.