26.07.2013 Views

vanhaa orivettä koskevia tuomiokirjapoimintoja keskiajalta 1 8 7 0 ...

vanhaa orivettä koskevia tuomiokirjapoimintoja keskiajalta 1 8 7 0 ...

vanhaa orivettä koskevia tuomiokirjapoimintoja keskiajalta 1 8 7 0 ...

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

534<br />

s. 99 - Kronoacademiebonden Lars Markusson ifrån Orihwesi by emot dess granne kronobonden Jonas<br />

Mattila angående et åker- och ängsstycke uti Kaupi åkertäppa, som Jonas Mattila skal innehafwa, men<br />

Siurola söker sig tilwinna. Upsköts.<br />

s. 100 - Kronolänsman Henric Lind ingaf en räkning på fångaskiuts och förtäringen ifrån 1750 til 1756<br />

bestigande sig til 62 daler s:rmt.<br />

Kangasalan syyskäräjät 1757<br />

s 619 - Öfwer sold:n Eric Mulberg ifr. Ruokåis beswärade sig dess rotebonde Erik Henriksson thersammast.,<br />

för det Mulberg utom Eriks samtycke drifwit des boskap uti Eriks åker. Förliktes.<br />

Oriveden ja Kuoreveden syyskäräjät 23-27.9.1757<br />

VA Ylä-Satakunta KOa78 s. 642-, mf JK 1696<br />

- Mats Henriksson Heickilä i Uiherla gift med Margareta Eriksd:r. Hennes syster b.enkan Anna Eriksd:r.<br />

s. 643 - Företeddes skattewärderingsinstrumentet 20.8.1756 angående Parpola krono augmentshemman i<br />

Orihwesi by, åboen bonden Erick Ericksson. Räntetagaren af hemmanet rusthållaren Henrick Johansson ifrån<br />

Hörtsänä will icke Parpola hemman till skatte, utan lemnar Erick Ericksson dertill frihet.<br />

s. 643v - Denne sockns närwarande ståndspersoner och allmoge berättade, hurusom theras smed innewarande<br />

år skall aflidit. Som en smed omöjligen skall kunna betiena alla sockne innewånare med nödigt smedsarbete,<br />

anhöllo sökanderne, at torparen Anders Ericksson ifrån Köykä uti öfredelen af moderkyrkiolänet samt<br />

lärodrengen Thomas Simonsson ifrån Ungila i nedre delen eller den så kallade Laxicunda kanten måge til<br />

såcknesmeder antagne warda, såwida de aflagt prof af god erfarenhet uti smeds handtwercket samt äro nycktre<br />

och beskiedlige. Häradsrätten pröfwade twänne smeder wara nödige, ty förmäles ansökningen hos<br />

landshöfdingen.<br />

s. 644 - Bonden Henrick Thomasson ifrån Pitkäjärfwi begärte afwittring efter hans dödblefna hustru Sophia<br />

Simonsdotter Henrick och theras sammanaflade fem barn emellan, af hwilka en dotter ännu är ogift.<br />

s. 644v - Enkan Maria Sigfredsdotter ifrån Pitkäjärfwi begärte upteckning efter hennes afledne man<br />

socknesmeden Matts Jöransson. Barnen omyndige.<br />

s. 645 - Åboen å Eskola kronohemman i Hafwisto by bonden Henrick Matsson war sinnad at låta sine twänne<br />

söner Henrick och Johan emellan hemmanet klyfwa. Under hemmanet skall lyda åker till 5 tunnors årligit råg<br />

och korn utsäde, förutan det till ny åkers upodlande på flere ställen nog lägenhet skall gifwas, men höbol finnes<br />

allenast nijo lador samt twänne i år af nyo upgiorde små ängar och å Hafwisto bys samfälta marck skall icke<br />

gifwas mera tilfälle till ängs rödsel. Landshöfdingen skall afgiöra.<br />

s. 646 - Kronobönderne Matts Henricksson Safwo och Matts Jacobsson Nickilä ifrån Suinula ingåfwo en<br />

gammal syneskrift:<br />

Anno 1639 d. 19 och 20 augustii, woro underteknade, efter - - Hofråttens befallning, stadde uti en ransakningh<br />

emellan Jämsä och Satagunda boer, angående om then långliga twist och träto, dem emellan upkommen ähr, om<br />

deras Råå och utmarck, beggie härader emillan - - först hafwa wij granneligen Ransakadh, Satagunda Boors de<br />

Kålhe, Kusjärfwi, Suinula, Kerte, Yliwesi och Lappiniemi byars Råå, såsom är första ända råån,<br />

Nytkimäntaipalen wastamäki, där i en stor förru war huggen elfwa skurur och ett kårs, så och der brede widh<br />

sten råå lagdh, med åtta stenar och samma skurur war diupt i trän, så at trän sedhan skururna hade warit huggne,<br />

hafwer wäld wuxit en twär handh, dädan ifrån råå fult när, till Kåifwusenpordanoija, der inga råår war, utan<br />

allenast en bäck, som sträket löper öfwer genast till ?Ruhri, der en uthuggin kårs befans på en bärgd udd. litet<br />

derifrån samma kusa, som för bemält ähr fult når (?) opå bärget i skogen befan en sten råå, lagd med tålf stenar,<br />

hwilcka förbemälte råår, befans laglighe och laggille råår, efter såsom Herr Eric Flämmings Lagmans bref (?)<br />

mäler daterat år 1530. Så ock Gödik Finckes bewis, hwilcket är utdraghen aff (S:R:??) Erick Axellssons<br />

dombook, 1449 emot hwilcka Öfre Satagunda boors laglighe bewis och Råår Jämsä boor presenterade och

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!