vanhaa orivettä koskevia tuomiokirjapoimintoja keskiajalta 1 8 7 0 ...

593
lagstridigt, at sådana personer i lättia få wistas sokneboerne til oro från tienstgiörande, är prosten sinnad at hoos
konungens befallningshafwande anhålla, det de måge blifwa från soknen kallade. Nämnden intygade detsamma.
s. 831 (1751) # 60 - Länsmannen Lindh berättade, at förra b:n Johan Henriksson ifrån Pitkäjärfwi afsutit det
honom ådömde 8 dagars fängelse, men han skall doch ännu icke låtit sig sammanwiga med sin fästeqwinna
Susanna Andersd:r, som warit wärdinna å Natuka hemman. Ei annat än drängetjenst sig ernära. - - at hon hade
bättre karlar än han - - med sin förra man lefwat i kijf och osämja samt efter allmän berättelse skall
någon tid åtfölgt ryssarne under sidsta ofreden. Ei will bygga äktenskap med henne. Kunde ei öfwerbewisa
Anna Andersdotter någon otrohet. Upsköts.
s. 832 (1752) # 61 - Upskutne saken. Probsten Anders Salovius upwiste til bestyrkande deraf, at Prästegården
bör äga samfällighet med swaranderne uti berörde skogsteg, en dom af år 1456 (po: 1466), hwaruti de råer äro
uptagne, som skilja Säynäjoki, Onistaipall och Orihwesi byar samt Prästegården emellan:
- Jag Store Henrichsson, giör allom witterligit med detta mitt närwarandes öpne bref, at den tids Högborne
Furste Konung Carl Konungs Bref och Lagmans tingh hölt med allmogen af Cangasala Sokn, och Jag satt för
lagmans dom på Wälborne mans wägna Hartwick Jacobssons och flere andre gode mäns närwaro ibm Olof
Ifwansson, Claes Kurck Landshöfdinge ibm Anno Domini 1456. om Sanct Knuts dag. Då kom för rätta å satte
Ting Olof Påfwelsson och Mickel Påfwelsson af Orihwesi med 12 LandsSynemän; Olof Thomasson, Claes
Kärki, Hartwik Jacobsson, Philippus Thomesson, Dani Latula, Oti Karnala, Olof Kirucka, Påfwel Wiloinen, Olof
Saristo, Henrik Kirucka, Sigfred Pusthe och Knut Dottinen, som hade Konungslig Syn och ransakade emellan
Bengt Lydickässon, och förberörde Olof och Michel, och kände them therföre, at the hade giordt skiäligt och
rätte Roon them emillan med sämjo och samtyckio, som är första Hufwudroon Lehmilahden ojansu, och så
rätt roo til Jarun Juracko, thädan till Humala ojan Jylhä, thädan till Walkiawuoren otsa, Aitian Saaren
och till Laackoi lammen Harju, thädan til Koskelowuoren Korcke och så råå rätt neder i watnet, der
ligger en Badstuga. Hwilket ährandh jag wåldgaf the tolf i Nämnden.
Uti Hufwudbrefwet finnes deras namn nedföre.
E copia veteri vidi Thom Rikberg
w. D: minist. in Orihvesi
Rååbref emellan Orihwesi Prästegård och Säynäjoki.
I anledning häraf sade prosten den fölgd wara liuslig, at Prästegården bör äga samfällighet med Orihvesi by i
skog, såwida de innom ett och samma råer ligga.
Til witnen kallades klåckaren Alexander Coween, som dock är swärfader til swaranden b:n Thomas Magnula
från Pehula. Torparen Johan Nilsson från Magnula, snart 70 år gammal, intygade, at han hört des numera afledne
fader Nils Bengtsson berätta, at om den twistige skogstegen warit i Nils Bengtssons åboetid i Pehula by twist
emellan Orihvesi och Woitila byar. Som Orihvesi och Pehula byar ei sedt sig kunna winna denne twist, hafwa de
tagit sig til biträde Prästegårdens dåwarande innehafwaren kyrkioherden Joseph Lauraeus, hwilken fått löfte
om delaktighet i skogstegen, om den skulle winnas. Wiste icke, om Prästegården någon tid skulle nyttjat
merberörde skogsteg.
Utslag: emedan prosten Salovius hwarcken genom trowärdige domar eller witnen bewist, at Prästegården haft
fordna eller sednare tider någon samfält eller enskildt del i den nu omtwistade skogstegen, hwaruti denne
skogstegs delägare Orihvesi och Pehula byamän Prästegården all rättighet bestridt, fördenskull kan rätten
Orihvesi sokns Prästegård ei heller någon del i nämnda skogsteg tillägga, utan blifwa Orihvesi och Pehula
byar utan intrång af Prästegården derwid bibehållne.
s. 836 (1756) # 62 - Upskutne saken angående at Wehkalax boer bärgat hö från den af gammalt under
Prästegården lydande Wehnejoki (TMA:ssa Wenhejoki) åå. Prosten ingaf en häradsdom af 10.11.1619, hwaraf
befans, at Wenes åå blifwit dömd under Orihvesi Prästegård såsom den af ålder therunder legat enligit Lars
Henrikssons domsedell af 28.2.1584, samt en original häradsdom af 14.7.1693, som upwiste at alle blifwit
förbudne at fiska i Wenehjoki åå utan Prästegårds innehafwarens tilstånd.
Swaranderne anförde, at J.B. XII cap. 4 # stadgar, at därest åå är sidolängs byar emellan, äga tå halft hwardera.
Dessutom sträcker sig Wenes åå icke så långt, som prosten påstått, utan skall åån sluta sig wid Werkoniemi,
hwarest Lewelax wijken som en tilhörighet til den utanföre Wenesjoki belägen Lengelmä siön emottager, wid
hwilke wijk Wehkalax bys ägor ligga, i anseende hwartil de äfwen från uråldriga tider skola nyttiat fisket under
sin strand wid Lewelax samt således äro berättigade til de uplandningar, skolandes deras rättigheter inhämtas af
de råer Lacokifwi och Jåkinänes, som äro emellan Wehkalax och Prästegården.
Prosten påstod, at Wenehjoki sträcker sig til Lengelmä wesi förbi Lakokifwi och tädan til Matoniemi,
hwarigenom alt wattnet i åån skall blifwa å Prästegårds sidan, Prosten åberopade sig til anjuncten Thomas