vanhaa orivettä koskevia tuomiokirjapoimintoja keskiajalta 1 8 7 0 ...

491
s. 55v - Nämnden intygade, at Majorskan Christina Spåra skal förtiden wara uti fattigt tilstånd och äger
endast ett litet augmentsbördehemman, hwarifrån frun icke kan hafwa sin föda.
s. 56v - Kronobonden Jöran Jöransson från Kockila angaf, at thes företrädare under första ryska wäldet för en
hästfola såldt åt förra åboen på Pietilä hemman i Hafwisto, numera afledne Erik Larsson, en äng
Läpikäytäwä. Fordrade ängen tilbaka. Nuwarande wärden på Pietilä hemman Johan Johansson upgaf, at hans
swärfader Erik Larsson köpt ängen från Kockila hemman. Johan och thes swärfader bärgat ängen under 26 år.
Johan gaf ängen åt Jöran utan ersättning. Hänwisades till placaten af 21.7.1677.
s. 57 - Unga bonden Hendrik Jöransson ifrån Pitkäjärfwi by, som trolofwat sig med bondedottren Kirstin
Jöransdotter ifrån Wihasjerfwi by, hade förnummit, at Kirstin skal hafwa inwärtes siukdom, så at hon är
tungbröstad och har lungsoot, kunnandes ei giöra tungt arbete. Kirstin Jöransdotter och hennes fader bonden
Jöran Mattsson förklarade, at Kirstin wid trolofningstiden icke warit siuklig men understundom skal hafwa swår
bröstwärk och hosta, men kan dock arbeta.
Skomakaren Bertil Simonsson ifrån Hietalax wittnade, at han warit på skomakarearbete hos Kirstins fader och
hördt, at Kirstin swårt hostat och inte fått gå i rijan med andre at tröska ärter. Thomas Erichsson ifrån Pitkäjerfwi
witnade, at han på wintern under des resa legat öfwer natten hos Kirstins fader på Kärcki hemman, då Kirstins
farbroders hustru Brita Larsdotter berättat, at Kirstin är mycket siuklig och har tungt bröst, så at hon på twå
årstid ei warit i rijan at tröska ei eller fått mälta. Hustrun Agnetha Grelsdotter ifrån Paijukando wittnade, at hon
warit på Kärki hemman at bråka lin, då Kirstin giordt samma arbete med henne, men ej länge fått fortfara,
såwida hon haft tungt bröst och begynt hosta af dambet och lagt sig på lafwan i badstufwan, där bråkandet
skiedt. Kirstin och hennes fader fordrade icke mera fullbordande af ächtenskap. Understäldes til Capitlet i Åbo.
s. 59v - Angående ägotwist öfwerenskommo skattebönderne Johan Muckula, Hendrik Sackola och Hendrik
Magnula ifrån Pajukando samt skattebönderne Matts Pettersson och Anders Jöransson ifrån Peilax, at råen
emellan byarne går ifrån den ostridiga Pajunoja råen långs åt bäcken uti ett rätt råstreck och stadna mitt
emellan bägge Nijttulahden kallio rår, hwarest en ny rå kommer at uprättas.
s. 61v - Fastebref 16.1.1751 til bonden Lars Hendriksson ifrån Järfenpä by på ½ Klemola skattehemman.
Förra kronobefallningsman Johan Ollenquist bewiste 1) huruledes Lars Hendriksson genom en med drengen
Simon Johansson ifrån Nachkiala by i Ackas sokn 30.8.1748 kommit til besittningen af Simons och des bröders
Anders, Hendrick, Erik och Matts Johanssöner samt systrars Maria och Walborg Johansdöttrars af deras fader
Johan Mattsson undfångne ½ Klemoila hemman med de wilckor - -
2) med en 21.2.1749 uthändigad skrift, det Simon Johanssons fader Johan Mattsson samt den sistnämdes söner
Anders, Hendrik, Erik och Matts såwäl som döttrar Maria och Walborg deras rättighet til ½ Klemola hemman
afstått.
s. 64 - Landbonden Matts Mattsson på Järfwensiwu rusthåld i Messuby emot bonden Joseph Jacobsson ifrån
Wehkalx angående betalnig för ett wargskinn.
Kangasalan talvikäräjät 21-23.1.1751 s. 65-
s. 73 - Bonden Hendrik Anderssons ifrån Mäyränpesä by hustru Anna Simonsdotter dött i nowember 1750.
The omyndige barnens moderbroder bonden Erik Simonsson ifrån Raijalax by i Oriwesi sokn.
Ruoveden syyskäräjät 1751
s 682v - Skrifweri ang. gästgifwerier. 1734 års gästgifwareordning.
- - men som emellan Kautu och Onistaipale giästgifwaregårdar i Åriwesi s:n är 3½ mihl, så synes nödigt, at
giästgifweriet borde flyttas ifrån Kauttu til Påhios enstaka bördeh:n, som numera är klufwit och bebos af twänne
åboer, hwarigenom wägen öfwer den så kallade Ruowesi malmen til Onistaipale blefwo 3/4 dels mihl kortare, å
bemälte malm 1 3/4 dels mihl ifrån Påhios by skulle finnas någorlunda lägenhet at til de resandes beqwämlighet
och allmogens nytta insättas hemman, allenast någon, i anseende til den derå warande markens ofruchtbarhet,
emot synnerligare förmåner, wille derstädes blifwa åboe.