vanhaa orivettä koskevia tuomiokirjapoimintoja keskiajalta 1 8 7 0 ...

565
Nåppari och hälften innehafwarene Maunula hemman Johan och Thomas Jöranssöner, at ehuru Prästegården
uti probsten Salowii twenne företrädares tid ägt samfällighet med swarandernes hemman uti en å Mallmen
emellan Orihwesi och Ruowesi soknar belägen skogsteg, så skola swaranderne numera wela utestänga
Prästegården derifrån, oachtadt the för flere tillstådt Prästegården theri äga delaktighet. Upsköts.
s. 1102r # 3 - Innehafwaren af Prästegården probsten Salowius tiltalte the Wehkalax byamän för det the skola
wela tillägna sig en uti Wenehjåki åå utorckad ådra jemte någre å deras sida af åån årligen tillandade åbrädder
och stränder, oaktadt samme åå af ålder tilhört Orihwesi Prästegården, men til en del i senare tider förmedelst
watnets utfallande genom Ihari forss blifwit uttorckad. Förare Henrik Ollenqvist. Upsköts.
s. 1104 # 4 - Wehkalax byamännerne emot innehafwaren af Prästegården probsten Salowius för det probsten
skall allena wela tilwälla sig fiskidkandet uti Wenehjåki åå, som upgafs till Lefwelaxi och derunder belägne
stränder, hwaruti käranderne med Prästegården skola af ålder ägt rättighet at fiska. Upsköts.
s. 1105 # 5 - Wehkalax byamännerne beswärade sig, at innehafwaren af Prästegården probsten Salowius
låtit inrätta en fiskekatsa uti Wenehjåki åmynning, hwarest kärandernes fiskewatn skall wara belägit.
Probsten förklarade sig hafwa, hänwisande till et gammalt dombref angående rättigheten till hela Wenehjåki
åå, låtit inrätta en katsa uti åmynningen å det öfwerklagade stället och, alt sedan han tilträdt pastoratet, idkat
fiske samt tillåtit en och annan bärga röwass och säf. Emot Erik Mattsson som witne föredrog Salowius, att
landbonden Erik Mattsson ifrån Säynäjåki hade under förra ofredstiden, då Prästegården warit öde, warit för
dreng i Wehkalax by och således tygelfritt och olofligen kunnat med Wehkalax boerne nyttia Prästegårdsens
ägor. Witnet Erik Mattson kunde icke gifwa någon uplysning. Upsköts.
s. 1110r # 6 - I närwaro af thes son Samuel Johansson och sonehustrun Kirstin Jöransd:r samt sons
tillämnade måg bondesonen Jöran Andersson ifrån Pajukanda androg b:n Johan Samuelsson Erola ifrån
Orihwesi by, at sedan han under thes ächtenskap med sin nuwarande h:u Wallborg Henriksd:r för et år tilbaka
till skatte inlöst Erola kronoh:n, skall efter Johan och Walborgs död sonen Samuel och des hustru Kirstin blifwa
ägare af Erola hemman samt efter Samuels och Kirstins död mågen Jöran och des hustru.
s. 1111 #:t 7-8 - Oeconomiemål.
7 § - Smeden Anders Eriksson fr. Köykänpä. Hans måg Johan Johansson fr. Sawo blir smed i Jupakanten.
8 § (TMA Ikalis 28 s 18v) - Husesyn 26.6.1760 öfwer Källjo ödesh:n i Kåpsamo by, hwaruti b.sonen Staffan
Samuelsson 7.2.1757 erhållit införsel. Bewiljades 24 års frihet.
s. 1111 # 9 - Bondesonen Samuel Johansson ifrån Orihwesi by anmälte, at han afståt Erola hemmans
besittning till dess tillämnade måg Jöran Andersson med wilkor, at denne drager nödig försorg om Samuel
Johanssons sons scholaegåssen Samuel Samuelssons upfostran och understödjer honom med kläder och annat,
som till bokwetts idkande för honom kan wara angelägit.
s. 1112r #:t 10-11 - Oeconomie- och förmynderskapsmål.
(Oriveden ja Kuoreveden syyskäräjät 15-.9.1760 (VA Ylä.Satak. KOb4)
s 2 # 10-11 - B. Johan Jöransson fr. Kockola dog 9.4. Til b.enckan Maria Johansd:rs fr. Kåckåla med sin afl.
man b:n Johan Jöransson sammanaflade barns sonen Johan samt döttrarnes Annas och Marias förmyndare
förordnades b:n Henrik Andersson Karfwia fr. Längelmä s:n.)
s. 1112r # 12-13 - Länsmannen Lindh androg, att qwinspersonen Maria Jöransd:r ifrån Uiherla låtit utgå
rykte, som skulle hon blifwit lägrad af bondesonen Erik Mattsson dersammastädes, hwaraf hon tillståt sig hafwa
blifwit rådd, men icke sedermera något barn födt. Maria berättade, at sedan hon under sin tienstetid hos Erik
Mattssons föräldrar flere resor öfwadt oloflig kötslig beblandelse med Erik, har hon 13.9.1760, efter hon någon
tid förrut förlorat sin qwinliga tid, blifwit hastigt siuk, hwarunder hon märckt, at hennes kropp til alle
lemmar blifwit ansatt af starckt darrande och skälfwande, hwaraf såwäl som sielfwa umgänget med Erik
hon skall tigit sig anledning at tro, det werckeligen warit hafwande, oachtadt hon sedermera hwarcken fått
missfall eller framfödt något barn. Erik nekade alt.
Drengen Erik Jacobsson ifrån Uiherla intygade, at då han med sin hustru Walborg Larsd:r legat i en boda,
hwarest Erik Mattsson jemte Maria och Eriks syster Margeta Mattsd:r äfwen haft sine sängar, har witnet om en
natt mot mårgonen, då det skulle gå ut, sedt at Maria legat hos Erik afklädde under et täcke stilla troligen
insomnade. Witnet hade icke märkt, at Maria warit hafwande, ehuru han äfwen en gång sedt henne ligga på
bäncken i bara linnet. Maria hade om en lögerdagsmårgon gåt uti en foderlada och enär witnet jemte