vanhaa orivettä koskevia tuomiokirjapoimintoja keskiajalta 1 8 7 0 ...

928
Skräddareenckan, hushållerskan å Prästegården Margareta Sylwen berättade, at hon för tu år sedan warit på
Suomasema rusthåll och dästädes hulpit til wid det barsöl, som jungfru Sundströms swåger och kärandens broder
hållit. Då har hon på skämt frågat jungfrun, när hon skulle få komma til rusthållet at för hennes räckning göra
någon til rustning, hwarpå jungfru Sundström swarat, at hennes far och swåger serg:n Anders won Becker wela,
at hon skall gifta sig med käranden, men at hon ej wiste, om hon skulle taga honom til sin man.
Rätten konstaterade, at jungfrun Sundström icke gifwit sitt samtycke til giftermålet.
s 1764 # 51-52 - Ruowesi-saker.
s 1769 # 53 - Upsk. målet. Tidigare har b:n Simon Andersson uptedt en immission i Simola h:n, som är 1/8
af hela öfwerlopsjorden i Woitila by. Fråga om Yröhjoki och Haukioja torps räntor. Wähänittu,
Pihlajaniemi.
s 1782 # 54 - Ruowesi-sak.
s 1788 # 55 - Upbud.
s 1789 # 56 - B:n Johan Jöransson Kölli fr. Kopsamo emot dess swåger Simon Andersson Kölli och hans h:u
Maria Jöransd:r ang. at de sistnämnde beskylt Johan för tjufnad. Twå hål blifwit (med takwedsnäfware) bårade
under Simon Köllis bodgålf, hwarifrån swaranderne mist något mjöl. Bårats med en stor näfware, på finska
Malkan Napakaira.
Torp:n Erik Johansson Hellberg berättade, at han warit dagakarl hos Johan Kölli och at han jemte sin broder
sold:n Salomon Dam och Johan Kölli gått at bese hålen i Simon Köllis bod. Det ena hålet har warit i golfwet
och det andra nära til wäggen äfwen genom golfwet. Johan Kölli skulle då försöka, om näfwaren passade sig i
desse hål, men Simon welat förhindra på den grund, at Johan ei skulle göra dem större. Dam hade försökt, då
näfwaren passat i de bårade hålen.
s 1797 # 57 - Hofrätten hemstält.
s 1797 # 58 - Länsm:n Roth uptedde doctor Erik Lencqwists betyg af 28.11.1788: Redan i maij war
sedelhafwande pigan Maria Mickelsd:r fr. Pehula för mig i kyrckan i närwaro af klockaren Frosterus och
wäckaren Lars Wanaeus i dylikt tilstånd, som - - och wid handen gaf, at hon af drängen Erik Eriksson, som
tiente med henne wid Pehula Stormaunula, war med barn rådd, hwaremot Erik nekade. Som intet foster af
henne sedermera i ljuset framkommit, wore wärdt at undersöka hennes tilstånd, om hon far med sanning.
Maria berättade, att hon känt, at fostret lefwat. 20 weckor förr än hon kände at fostret war qwickt, har han mist
sin rening, 6 eller 7 weckor efter det hon mist reningen, har hon den återfått den något blekare än wanligt
warit, i 14 dagar för än hon kände til fostrets rörelse, har wattn flutit ur hennes mun, men i synnerhet en natt
mer än tilförene, då hon äfwen haft swimming. Sedermera har hon återkänt til någre rörelser, då hon äfwen
haft ryggwärck på högra sidan. Ännu mot hösten detta år har hon haft rörelser i lifwet under nafweln, mäst på
högra sidan. När hon ligger på högra sidan, säncker magen sig äfwen dit, men säncker sig ei på wänstra sidan.
Någon kyla känner hon äfwen i magen. I wår har hon warit sängliggande öfwer en wecka, då har hon låtit
qwinnor undersöka sig. När hon går långwägs, har hon wärck i låren, stundom matleda, stundom ei, skedmat
älskar hon mäst, men ei så mycket bröd, ibland swulna brösten och äro mörckare än förut, bröstwårtorne
äro äfwen swartare än tilförene. Då hennes axlar wärcka, gör det äfwen ondt i hennes bröst, men mjölck har
hon icke i brösten.
B:n Thomas Stormagnu intygade, Maria och Erik en hel sommar legat i ett låft på tumannahand och ehuru där
warit 2 sängar, den ena för Erik och den andra för Maijas räkning, så hafwa de beständigt legat tilsammans. -
Anstånd.
s 1804 # 59 - Ruowesi-sak.
s 1807 # 60 - Upsk. målet emot torpareenckan på Pirtisarka under Jarla lydande torp samt hennes söner
Henrik och Johan Henrikssöner ang. swedjande å Pirtisarka marck. Sönerne medgifwit, at de besådt den å
Isånuija (Isonuija) skogstrackt warande swed med rotråg. Marias afl.man Henrik Eriksson brändt de andre
swederne Wähänuija och Luhtajoentausta.
s 1811 # 61-62 - Ruowesi-saker.
s 1814 # 63 - Förmynderskap.