vanhaa orivettä koskevia tuomiokirjapoimintoja keskiajalta 1 8 7 0 ...

527
s. 1163 - Bönderne Johan Grelsson och Johan Jacobsson, hwilcka Mattila hemman i Ewäjärfwi by til hälften
besitta, angående Kålhi enstaka hemmans fiskewatn.
s. 1163 - Bonden Erik Henriksson ifrån Kålhi enstaka hemman emot Mattila hemmans åboer i Ewäjärfwi by
angående skogsmarck mellan råerne Ruhitaipale och KoiranKeskinenKallio.
s. 1164 - Fortsättning i målet emellan bönderne Lars och Henrik Sipilä samt Mats Håifwola emot Henrik
Nickilä och Sigfred Rusila ifrån Pitkäjärfwi by angående en af swaranderne huggen swed på Ahoniemennnenä
skogsstycke. Syneskrift 22.10.1755. Käranderne påstodo wid synen, at rätta skilnader äro en gammal
biörkstubbe fyra famnar ifrån siöstranden och therifrån til en stor furu, hwilcken numera äfwen är afhuggen och
stubben til hälften upbränd. Upskiöts.
s. 1166 - Jemte thet enckan Maria Johansdotter ifrån Säynäjoki eller Yliskylä by wid höstetinget påståt sin
afledne fader Johan Philipsson icke hafwa blifwit förnögd för hans tilfallande andel af Påhjala hemman,
hwilcket Johans framledne fader Philip Simonsson i lifstiden skall ägt och Maria wist wara skatte, i anseende
hwartil Maria, som härföre låtit sin faderbroder eller nuwarande åboe Erik Philipsson stemma, begärt, thet Erik
må bewisa sin äganderätt eller åt Maria hemmanet afstå. Philip Simonssons afledne äldre broders Jacob
Simonssons dotters Maria Jacobsdotters man landbon på Hatanpä rusthåll i Messuby sokn Henrik Mickelsson
har anfört, at ehuruwäl Philip och Jacob Simonssöners föräldrar äfwen warit innehafware af Påhiala hemman,
skall Philip Simonsson, hwilken hemmanet efter dess föräldrar tilträdt, icke heller tilfredstält Jacob Simonsson,
hwarföre Henrik Mickelsson å sin hustrus wägnar förment sig wara til Påhiala hemmans besittning berättigad.
Erik Philipsson har swarat, at Påhiala efter hans faders död under de förra krigz- och dyra tider råkat i ödesmål
och blifwit af fremmande uptagit samt någon tid innhaft, skal Erik några år efter förra freds slutet lagligen
återwunnit hemmanets besittning. Hemmanet hade blifwit krono, men Erik köpt til skatte. Upwist utaf 1722 års
wintertings dombok, hwarenligt Påhl Markusson ifrån Neulaniemi någon tid innehaft. Oklart huruwida
hemmanet är skatte eller krono. Upsköts.
s. 1171 - Drängen Jöran Simonsson ifrån Sirckala hemman i Ewäjärfwi by emot innehafwaren af Martila
kronohemman i Kåckila by bonden Jöran Jacobsson angående besittningen af samme hemman. Återtogs.
s. 1171v - Landbonden å enkefru Beata Christina Spåras innehafwande Äijäs skattehemman i Tårittu by
Lars Josephsson upwiste det emellan honom och frun ingångne contract, angående de wilckor, hwarmed Lars
brukar hemmanet - -. Frun will upsäga contractet.
Klockaren Alexander Cowen wittnade, at enär han i sidstledne höst fölgt probsten Salowius til Äijäs hemman
och probsten förhört såwäl enckefru, majorskan Spåra som des landbonde Lars Josephsson angående någre
oenigheter them emellan, har frun angifwit åtskilligt emot Lars, som sig deröfwer förklarat, men wittnet
witterligen icke frun i någor måtto förolämpat. Bonden Sigfred Larsson och smeden Mats Jöransson ifrån
Pitkäjärfwi witnade sammaledes. Bonden Johan Matsson ifrån Pehula witnade, at enär han 1754 om hösten
under tingstiden kommit i majorskan Spåras stufwa på Äijas hemman, skall frun tiltalt Lars Josephsson angående
något lärft, som frun låtit sälja wid tinget, sålunda: "Hwad will du hafwa af mitt lärft, får jag icke sälja det åt
hwem jag will". Lars sagt til frun: "Tör hända at med detta lärft är således beskaffat, som med
Mansikamäki lärftet". Hwad Lars Josephsson härmed ment, wiste witnet icke. Förra befallningsmannen
Johan Ollenquist berättade, at enär han i wåhras Walborgsmessodagen wistats på Äijäs hemman hoos
majorskan Spåra, har frun i anseende til at andre samme tid redan börjat plöga och tilreda sina åkrar, äfwen
bedt Lars Josephsson gå på åkren att plöija, hwartil Lars skall swarat: "Nog wet jag sielf min tid", och hela den
weckan ei påbegynt plöjande, utan warit hemma och giort skoor. Förra länsman Mats Sevon berättade, at
wid det han Walborgsmessotiden warit på Äijäs hemman at hielpa fruns folck wid notdragning, har frun om en
morgon beklagat, at Lars Josephsson efter hennes befallning ei förbättrat gärdesgården omkring sädesåkren och
at frun därföre ei kunde utsläppa hästarne. Witnet hade med fruns tienstefolck upsatt den nedfallne delen af
gärdesgården, medan Lars den tiden giort hemma skoor. Bondeenckan Maria Eliasdotter ifrån Oinasniemi
witnade, at Lars Josephsson sagt åt probsten Salovius, at Lars ei kan gå til skrift, såwida han skulle wara i twist
med majorskan om det, at frun tillwitt hans hustru snatteri. Lars bad majorskan om förlåtelse.
s. 1177 - Peilax enstaka skattehemmans åboer Matts och Anders kärade til Thomas Natukka, Sigfred Brusila
och Mats Håifwala ifån Pitkäjärfwi angående äganderätten til den del af Lanniko äng, bemälte Pitkäjärfwi boer
nu innehafwa. Upsköts.